Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
talets sista decennier, den andra släkten
Cederlunds egen privata förbannelse. Människorna
på Smiss äro sära och inbundna, trakten är
isolerad och livet rör sig i fåror där det synes ha
flutit ända sedan den bronsålderskonungs tid
vars grav finnes på ägorna. Gården är byggd
på rent medeltida sätt, vardagsspråket kan då
det talas av de äldre ibland ge en illusion
av 1300-talssvenska, redskap och husgeråd ha
egennamn liksom de ha i de nordiska sagorna,
och bröllop och begravningar liksom brygd
och bak, slåtter och linskörd tillgå efter en
urgammal ritual. Hushållet är så gammaldags att
rökning av korv och fläsk är en ännu inte
införd nymodighet.
Skildringen av människorna och livet på
Smiss hör till det som kan kallas
utomordentligt intressant och är säkerligen av ett stort
kulturhistoriskt värde. Eva Hedéns skildring
spänner över ett stort område, så gott som hela
livets område i både vardag och fest. Den är
inte så detaljerad, inte så petnoga
dokumenterad som t. ex. Theodor Erlandssons och Nils
Lithbergs arbeten och inte heller som Säves
eller Klintbergs samlingar. Men den är i stället
levande och rörlig, och det låder vid den inte
den minsta doft av museilokal. Skildringen av
de båda systrarna Cederlunds vistelse vid
folkskollärarinneseminariet i Kalmar är också ett
stycke kulturhistoria men torde i motsats till
gotlandsskildringen inte kunna räkna på något
starkare intresse från andra än de direkt
initierade. Miljön med dess urvattnade idealism
och dess heta flicksvärmerier för bedårande
kamrater och stiliga lärarinnor (bland vilka
senare Anna Sörensen skymtar, inte stilig men
stadig och trevlig) förefaller bekant från andra
memoarverk behandlande samma tid, och
utställningen av nätta flickansikten, omoderna
klänningar och ofullgångna personligheter är
för den utomstående ungefär lika mycket och
lika litet roande som en titt i en främmande
familjs amatöralbum. Att även denna
utomstående emellertid finner Eva Hedéns bok
fängslande ända till slutet beror på hennes fina
grepp att göra den yngre av de båda systrarna
Cederlund, Anna, till bokens huvudperson.
Liksom så många av sin släkt dog Anna Cederlund
ung i lungsot, och det var först någon vecka
efter hennes död som hennes enda bok, en
liten samling mycket egenartade och mycket
vackra dikter, kom ut. Hennes starka och nästan
heroiska personlighet dominerar hela sista
hälften av Eva Hedéns bok. Slutfasen av hennes
dödskamp utspelades i det vänliga hedénska
hemmet i Össeby-Garns prästgård, dit Klara
Johanson skickade uppmuntrande brev och där
Erik Hedéns speögda och varma klokhet lyste
upp vad som var en svart tragedi. "Utanför
ringmuren" är ett lika genomärligt som
genom-vackert äreminne över den unga författarinna,
vilken var den första gotlänning som gjorde en
insats av rang i svensk litteratur, och trots att
boken rent konstnärligt sett har blivit ganska
oenhetlig så torde det inte finnas någon läsare
som skulle önska detta Eva Hedéns alltigenom
sobra och nobla memoarverk annorlunda än
det är. Elisabeth Tykesson
I stormcentrum
Ragna Ljungdell: Det oförstörbara. Ljus
1945. 8: 50.
På tjugutalet idealiserade vi den finländska
litteraturen, en dikt under Södergrans stjärna;
den föreföll oss leva under friare himmel än
vår egen, som inte togs på allvar och som var
uppblandad med likgiltigheter. Ragna
Ljung-delis nyutkomna essayer vittnar dock om att
den kulturella atmosfären östanviks ofta känts
kvävande trång och att isvindar svept över det
andliga livet där. Författarinnan är känd som
uppläsare av modernistisk lyrik men är
veterligt debutant som essayist. Hennes bok bär det
i krigs- och dödstider betecknande namnet
"Det oförstörbara" och innehåller litterära
porträtt av -—- företrädesvis — finsk,
finlandssvensk och amerikansk litteratur, vartill fogats
några personligt hållna skisser över det
härjade-oförstörbara Karelen. Det är sällsynt bistra,
hårda öden Ragna Ljungdell tecknar, inte av
enbart dragning till det brustet tragiska skulle
jag tro, utan därför att det är så — de
känsligaste och rikaste har befunnit sig i själva
stormcentrum. Eino Leino, den geniale
bohe-men, av vilken här ges en livfull karakteristik,
insprängd med gnistrande spirituella citat ur
791
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
