Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Det är med andra ord författaren fjärran att
spela översittare gentemot sina figurer, de är
för honom hela tiden människor, avslöjande
människan.
Utsugna och bokstavligen utan maten för
dagen för dessa georgiska statare utan stat en
existens vars kamp för att överleva är hårdare
än djurens, därför att de i alla fall lever i ett
samhälle: de är som djur infångade i burar
i vilka man inte längre kastar in någon mat.
Och de äldre är dessutom så förslöade att de
inte längre orkar bryta sig ut och rymma. Hur
kan av en sådan situation göras en fars? På
denna fråga kan man bara svara med att
hänvisa till själva boken, Caldwell har nämligen
av denna ruskiga verklighet faktiskt gjort en
tragisk fars och en i vilken det inte finns någon
cynism. Den stora och för "Tobaksvägen"
specifika komiken ligger i brytningen mellan
å ena sidan ett naturtillstånd, primitivt som
djurens, och å andra sidan dels resterna av
moralföreställningar, som visar sig ha lika stor
teoretisk realitet som praktisk overklighet, dels
den naiva förtjusningen över en högt
uppdriven civilisations tekniska underverk. Djuren
blir komiska i den mån de, omedvetet,
parodierar människorna, de primitiva människorna
i den mån de, omedvetet, parodierar de
civiliserade. Genom människans tal, som oftast så
groteskt motsäger hennes känslor och
handlingar, tillkommer så det väsentliga och
urgamla komiska element som väl aldrig har
saknats i någon komedi. Caldwell har på det
mest osökta sätt utnyttjat både ord- och
situationskomiken: den kvinnliga resepredikanten
Bessies böner är lika magnifikt komiska som
den unge Dudes imbecilla förtjusning över att
tuta i hornet på den nyköpta bil som genom
en slump dimper ner i proletärfamiljen Lesters
hopplösa tillvaro och för några dagar blir
deras strålande sol.
Denna starka komiska brygd, jämförlig med
en Gogols anrättningar och även påminnande
om en Synges, är emellertid tillsatt med ännu
några aromatiska kryddor: en sexuell öppenhet
av det mest ohämmade och självfallna slag
avtecknar sig mot en brunstens primitiva
konvenans som, när äktenskapslicenserna väl är
lösta, kräver att kontrahenterna, om inte annat
så tvingade med våld, fullgör sina
äktenskapliga skyldigheter.
Caldwell visar oss alltså människan berövad
civilisationens dekorativa attributer men
alltjämt i full besittning av alla sina komiska
inkonsekvenser. Men skildringen är så genuin,
den står på så fast mark, att det aldrig blir
fråga om ett blott och bart pittoreskt
grodperspektiv eller en spirituell satir. Den är tvärtom
allsidig och helgjuten och har plats inte bara
för det våldsamt uppsluppna utan också för det
tragiska, det rörande, ja till och med det
poetiska. Den är ett mästerverk till vilket man
återvänder inte bara för att stimuleras av dess
strålande komik utan för att än en gång
genomträngas av dess indignation och osentimentala
medkänsla, än en gång tjusas av dess
förunderliga friskhet. Och kanske framför allt för
att än en gång beundra och begrunda
sanningen i en så utomordentlig skildring av
naturens nakna självbevarelsedrift, på en gång
skrämmande och självfallen. Knut Jaensson
Fransk familjetragedi
R. C. Hutchinson: Med blank värja.
Översättning av Håkan Bergstedt. Bonniers
1945. 11:50.
Då R. C. Hutchinsons stora ryska
revolutionsroman utsändes i svensk översättning 1939,
tillät jag mig att som en genial eklektiker
beteckna denne unge engelsman med irländskt
påbrå, som redan i trettioårsåldern besatt så
djup mognad, så överlägsna konstnärsgåvor
och var mäktig en så vidunderlig inlevelse i ett
annat lands väsen. Då hade han redan tre år
tidigare väckt stor uppmärksamhet med
romanen "Shining Scabbard" — "Med blank värja",
såsom titeln lyder på den senkomna svenska
översättning som nu föreligger. Om
"Testamente" med sin opartiskhet och sin väldiga
episka bredd var omisskännligt rysk i fakturen,
så är "Med blank värja" till bela sin
uppbyggnad en fransk familjeroman, där inlevelsen
i fransk miljö och franskt liv är lika
förbluffande som den överdådigt skickliga
tillämpningen av fransk romanteknik av gammalt gott
märke. Det ligger å andra sidan något oroande
i detta, att författaren så virtuost behärskar de
mest olikartade stilarter, och alltför talrika
uppvisningar av hans talanger härvidlag få
lätt karaktären av lika många tours de force,
av konststycke mer än av konstverk.
800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
