Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Johannes Edfelt: Sex dikter - Rösten - Strandmelodi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES EDFELT
O, vad är verklighet: den höst,
vars skyar över staden ruva?
Den röst som darrar i mitt bröst
som lyktsken darrar i en gruva?
Mig bär en fläkt, ett ingenting,
ett rops magi ur dimmans floder
— och världen blir en syskonring,
och kvällen blir en mörkögd broder.
STRANDMELODI
En dyning gled in mot en strand
och dracks av bärnstensgul sand.
Jag frågade strandråg och snäcka:
"Var ligger mitt fosterland?
Här odla vi träget vår kål,
och livet blir källarhål.
Var talas det fribornas klara,
bevingade modersmål?"
— "I vinden som stryker förbi
skall du och din längtan förbli.
I det som är gränslöst och ovisst
om väg och mål, blir du fri.
Varhelst du sätter din fot
på detta rullande klot:
i skyarnas tåg, i vågen
som hävs, har du hemland och rot."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
