- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
878

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

aldrig är utan alltid föreställer, är inte lätt att
uthärda. Att kliva ned i sumpen och där bädda
åt sig kan knappast vara något trevligt, menar
Vilhelm Ekelund. Inte heller är det så aptitligt
att gå omkring och trycka händer i denna
församling, dela ut "varma" tvåöreskänslor, slå

knut på ryggen för att uppnå någon favör eller
skaffa sig "förbindelser". Det är inte det slags
gemenskap man ska söka. Inte nedåt bör man
sträva, ned mot kloak och mörker; det är
uppåt, mot ande och ljus, mot enkelhet och
natur, mot frihet och lycka som färden ska gå.

John Karlzén

Sista kapitlet

Olle Hedberg: Den felande länken. Roman.
Norstedts 1945. 10:—.

Bo Stensson Svenningsson hette en svensk
gymnasist, som en gång skrev en litterär
tävlingsskrift över ämnet "Vad suckar
leksakslådan?". Han framkastade där tanken, att allt
jordiskt bara är en dröm, en illusion — det är
endast själen som existerar. Men själen är hårt
insnörd i materien, och likt kreaturen i Stagnelii
berömda dikt suckar denna efter att väckas
upp ur den enbart mekaniska tillvarons nesliga
dvala. Sedan Olle Hedberg först gjorde oss
bekanta med denne inte helt alldaglige
gymnasist, har han ägnat honom ytterligare tre
volymer, där han följde studentens och
medicinarens upplevelser i sinnevärlden. Under den
påtvingade sjukhusvistelsen efter en bilolycka
började d:r Svenningssons mognade tanke att
åter kretsa kring "det oerhörda i
livssituationen" och då i tecknet av frågeställningen:
"lindras livets kval av likars jämmer?".

Men även sedan den unge eskulapen blivit
lyckligen gift med den blonda skönheten Helen
Callerholm och sålunda med en del av sitt
starkt erotiska jag är särdeles fast knuten till
sinnevärlden, bekajas han åter av metafysisk
oro. Nu inriktar han sina grubblerier på de
psykiska fenomen, som öppna utsikter mot en
annan tillvaro, själva "den felande länken"
mellan sinnevärlden och det översinnliga, och
det nödiga studiematerialet finner nervläkaren
både inom sig själv och bland sina patienter —
en affinitet, som inte lär vara någon okänd
före-teelse utan ofta betingar yrkesskickligheten hos
just detta slags specialister. Salig Descartes
ansåg sig finna denna hemliga kontaktpunkt
i tallkottkörteln; d:r Svenningsson, och jag
förmodar även Olle Hedberg, förlägger den till
jagmedvetandet. Nu är det väl så, att den allra
vanligaste människan liknar barnet däri, att
hon saknar jagmedvetande, och den söta och

kloka doktorinnan finner mycket riktigt, att
makens grubbel är en smula oroande; det vore
så att säga en hemtrevligare konstighet om han
vore religiös i gammal hederlig mening! Men
d:r Svenningsson har alltså på sitt vis, genom
studiet av jagmedvetandet, uppnått den inre
vissheten om en annan världs existens; en av
hans patienter, den intelligente och hetsigt
debattlystne kandidat Svartström, har i
förbindelse med ångestanfall, betingade av sexuell
överansträngning, gjort samma svindlande
erfarenhet av att det finns en spricka i universum,
genom vilken man kan slippa ut och erfara sig
själv som ren tanke, erfara den materiella
tillvaron som ett tomt och dött sken. Psykiatrien
känner till detta fenomen och kallar det, om
jag inte misstar mig, depersonalisation, men
d: r Svenningsson tycks vara på det klara med,
att det är tämligen utbrett och minst
skrämmande för den religiösa människan, som redan
har ett försprång på denna väg.

Jag har uppehållit mig så pass länge vid
d: r Svenningssons funderingar, dels därför att
de upptaga stort utrymme i Olle Hedbergs
femte och avslutande roman om denne, dels
därför att de utgöra det avgjort mest
fängslande inslaget i boken. Även om de närmast
äro menade att karakterisera huvudfiguren, så
ha de dock formulerats av Olle Hedberg själv
och måste sålunda för honom ha framstått
åtminstone som en teoretisk möjlighet. En så
intellektuell, så intelligent författares tankar
kunna inte lämna oss likgiltiga, kunna inte
undgå att sätta läsarens egen tankeverksamhet
i rörelse, och här skänka de dessutom vikt och
betydelse åt en roman, som i övrigt — det
måste ärligen sägas — förefaller tillkommen
på rutin och vittna om att författaren stelnat
i ett manér.

Bo Stensson Svenningsson i sin ideala
strävan, i sina reflexioner och i sin yrkesutövning

878

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0894.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free