- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
901

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

man förnimmer diktens vingslag.
Översättarin-nan har också gjort ett gott arbete, men
eftersom det australiska språket är så främmande
för oss, skulle hon ha gjort läsaren en tjänst
genom att meddela översättningen av de cite-

rade replikerna bredvid dessa i stället för att
som nu hänvisa till en ordlista bak i
boken-Detta bör dock inte avskräcka någon från att
göra bekantskap med en av höstens allra
intressantaste översättningar. Thure Nyman

Brottslingar och detektiver

Brott från hela världen\ En antologi utgiven av
Helge Åkerhielm. Hökerbergs
1945. 16:—.

All världens detektivhistorier. En antologi
sammanställd av Frank Heller. Bonniers
1945. Inb. 20:—.

Det mest skrämmande då något grövre brott
har begåtts är ofta att brottslingens omgivning
enhälligt beskriver honom såsom en snäll,
hygglig och beskedlig människa om vilken de inte
skulle kunnat tro något sådant. Denna deras
inställning beror naturligtvis till en del på
den allmänna mänskliga trubbighet, som inte
observerar något underligt hos en annan
människa förrän mordet redan har begåtts eller
patienten börjat krossa husets porslin. Men det
kan också finnas andra skäl. Två sådana
människokännare som Jacques Bénigne Bossuet och
John Wesley äro ense om att i varje människa
se en potentiell brottsling. Och det finns de som
påstå att en brottsling inte är annorlunda än
andra utom möjligen på så sätt att hans vitalitet
ofta är mindre och hans intelligens klenare.
Helge Åkerhielm, som i år fortsätter den rad
av antologier han började med "Humor från
hela världen" med en volym som har fått den
ganska olyckliga titeln "Brott från hela
världen", har i sitt företal utgått från en synpunkt
som i mycket liknar den Bossuet-Wesleyska.
Vad han har velat ge med sin antologi är en
rad berättelser i vilka ett eller sinnat brotts
sociala och psykologiska sammanhang blivit
dissekerat och klarlagt. Han menar att
förståelse, eller rättare förstående, är av större
värde än indignation då det gäller att komma
till rätta med brottets problem, och han menar
ookså att den som vill smida verkliga vapen
mot brottsligheten, sådana som snöpa denna
hydras själ och inte bara dess kropp, först och
främst måste veta vad det är han egentligen har
att kämpa mot. Till det ändamålet har han tagit
med ett avsnitt ur vardera av litteraturens båda

kanske mest djupgående brottslingsanalyser,
Dostojevskijs "Brott och straff" och Dreisers
"En amerikansk tragedi"; han har också två
berättelser av två så fina kännare på både
brottslingar och short stories som Otto Rung
och Nis Petersen; han ger prov på Francois
Mauriacs sätt att demonstrera människans
hjälplösa sprattlande i livsdjävulskapets
silkesnät, på Somerset Maughams fingerfärdiga,
glatta och alltid aristokratiska
avslöjnings-konst, på Erskine Caldwells sömngångarteknik
och Arthur Schnitzlers psykologiska
träffsäkerhet. Tre noveller av respektive Ernst Ahlgren,
Berit Spong och Artur Lundkvist bilda en
intressant triangel. Artur Lundkvist talar i sin
novell om hur en man ser på en kvinna som
han mördar, Berit Spong talar i sin om hur en
kvinna ser på en man som hon mördar, och
Ernst Ahlgren talar i sin om hur den högst
kvinnliga varelse, som i detta sammanhang
måste kallas Victoria Benedictsson, såg på
Georg Brandes. Historierna i Helge Åkerhielms
antologi äro historier med tyngd, späckade med
visdom, men bitter visdom. Om de ur preventiv
synpunkt kunna ha något värde är tvivelaktigt.
Det skulle i så fall vara Hermann Hesses
överlägsna pojkskildring, som till motiv har det
äldsta brottmålsmotivet i världen och handlar
om den förbjudna frukten, denna gång några
läckra fikon. Ingen människa torde emellertid
av sitt s. k. bättre vetande kunna avhållas från
att begå vare sig dumheter eller brott. Ingen
människa kan heller lära sig mer ur böcker än
just det som hennes liv redan förut har lärt
henne. Kanske är det medvetandet om detta,
kanske tanken på försäljningssiffrorna, som
kommit Helge Åkerhielm att blanda in litet
mindre allvarligt gods, bl. a. "Den blindes
sparbössa", en mörktonad spansk historiett som
fullföljer ärorika traditioner, och "Danskt
intermezzo" av Massimo Bontempelli, en berättelse
i vilken den berömde modernisten, hädiskt att
säga, på ett genant sätt påminner om salig

901

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0917.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free