Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
som socialt och ekonomiskt blivit mest utsatt.
Det är också främst inom denna
befolkningsklass som de destruktivt färgade
sado-maso-chistiska böjelserna, pendlande mellan
underkastelse och maktdrift, tagit sig uttryck i vad
Fromm kallar den auktoritära karaktären.
Denna karaktärstyp, som mer än något annat
möjliggjorde nazismen, har sitt upphov i
hämningar av individens expansiva tendenser. Inom
demokratierna däremot flyr massorna in i en
likformighetens robottillvaro, vilket bara är ett
annat sätt att uppge sitt jag och ersätta
friheten med kollektivtvång. Friheten inom
demokratierna är övervägande utvändig och
individualismen är illusorisk. Samtidigt som alla
medvetet tror sig vara ytterst fria och
självständiga kvarstår det inre tvånget. Det gamla
sam-vetsslaveriet har bara efterträtts av eller
samverkar med den moderna anonyma auktoritet
som representeras av sunda förnuftet och
allmänna opinionen, vilka är redskap just för
likformigheten. Människan har själv blivit en del
av den maskin hon byggt, underkastad en
mekanisk värld med vilken hon inte har något
verkligt samband. Hennes tillvaro är ett
dressyrnummer: hon tänker, känner och vill vad
hon tror att det anses hon bör tänka, känna och
vilja.
Mot dessa olika slags flykt från friheten
hävdar Fromm nödvändigheten av att
förverkliga den positiva frihet som är den enda
progressiva lösningen. Det gäller då inte bara att
vidmakthålla och utvidga den traditionella
friheten, utan att erövra en ny sorts frihet, en
frihet som består i den totala personens
självverksamhet. En sådan självverksamhet är enda
sättet att övervinna fruktan för ensamheten
utan att offra sitt eget jags oberoende. Ett
sådant spontant förverkligande av jaget
åstadkommer på nytt den saknade enheten med
tillvaron, gemenskapen mellan naturen,
medmänniskorna och den egna personligheten. "Den nya
tryggheten är dynamisk", heter det, "den
bygger icke på något beskydd utan på människans
själwerksamhet. Det är den trygghet som
endast friheten kan ge, en trygghet som icke
behöver några illusioner, emedan den upphävt
de förutsättningar som gjorde illusioner
nödvändiga." En frihet av denna art innebär också
att det inte finns någon högre makt än det
egenartade individuella jaget, att människan är
livets mål och medelpunkt, att hon aldrig kan
underordnas syften som påstås vara av större
vikt.
Detta är reell humanism i motsats till den
vanliga retoriska. Jag kan inte se hur några
allvarliga invändningar skulle kunna göras mot
Fromms klarsynta analyser och slutsatser. Det
är en alltför viktig bok för att den skulle kunna
tänkas få många läsare: det som träffar i
centrum av de aktuella problemen gör sig helt
naturligt inte genast märkbart i vidare kretsar.
Artur Lundkvist
Kortare anmälningar
Gunnar Edman: Genom, nålsögat.
Diakonistyrelsens bokförlag 1945. 12:50.
Förlaget går i god för att Gunnar Edmans
roman "Genom nålsögat" överträffar i alla
avseenden samme författares "tankedjupa
självbiografiska" arbete som prisbelöntes år 1944.
Denna upplysning gläder var och en som gläder
sig åt framsteg och förkovran.
Lägger man snöret lågt kan man lugnt påstå
att "Genom nålsögat" kommer att bli en
omtyckt bok. Dess vulgaritet är visserligen rätt
massiv på sina ställen, men kanske inte värre
än att robusta sinnen står ut med den; den
ofarligt gammalmodiga, nästan amatörmässiga
tekniken måste tilltala alla som gärna griper
till Emilie Flygare-Carléns historier för att
komma bort från vardagen; de lättbegripliga,
dialekttalande människotyperna uppfiskade ur
folkhavet kommer att glädja den som sätter
värde på sådant; friluftsvännen finner god
naturskildring (med ett bildspråk icke utan
originalitet); vi blir bekanta med ungmön
Petra, som är ondskefull, hycklande och
hämndgirig; med hennes bror, den ädle snickaren
Kristoffer, som omkommer vid en
minsprängning; med den hj ärtegoda och uppoffrande
Cecilia som kämpar tappert för att bli troende;
vi lär också känna Petras illmarige fader,
lanthandlaren som har religion till hobby, och en
blarrig akademiker vid namn Ingemar; vi får
inte heller glömma Gamla Karin, som kan sina
stycken, pastor Gathberg, en ordinär
expeditionspräst, och Syster Doris, föreståndarinna
på Hemmet och tillika en ensam, bitter kvinna.
Tyvärr måste man sätta stämplarna pekoral
och kolportage på alltför många sidor i den
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
