Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
volymen av oskattbart värde. Den ger
bakgrund.
Säkert hade urvalet kunnat göras ännu rikare.
Till de fyra, med orienterande essayer försedda
avdelningarna om Bellman som söderpojke,
som hovpoet, som umgängesvän och som realist
hade framför allt en topografisk avdelning
kunnat fogas — en brist som jag även i annat
sammanhang funnit anledning påpeka — alltså
en avdelning med ett flertal kartor, både äldre
och rekonstruerade, kartor över Djurgården,
malmarna och de olika stadsdelarna, gärna
också konstnärligt mindre betydande men
upplysande och orienterande bilder. Staden och
dess omgivningar har ju förändrats så oerhört.
Var finns nu Blekholmen, hur sträckte sig
egentligen gamla Norrbro, Slaktarhusbron och
Vedgårdsbron? Även en Bellmanskarta vore av
nöden: var låg Fiskartorpet, Första torpet etc.
Det har inte bara ett knappologiskt intresse,
även för en nutida stockholmare kan det ibland
kännas som om han skulle vilja skåda rakt
genom hyreskasernernas väggar ner till de
gamla ödetomterna. Gunnar Ekelöf
Konstnärsförbundet
Sixten Strömbom: Konstnärsförbundets
historia till och med 1890. Bonniers
1945. 65:—.
Impressionismens genombrott betecknar en
av de mest radikala förändringarna i seendets
historia. Den uppställer kravet på konstnärens
oförytterliga rätt att uttrycka sitt personliga
synsätt utanför alla skönhetsnormer, fri både
i förhållande till traditionen och till naturen.
Denne lär sig att med en intensitet och
fördomsfrihet som aldrig förr upptäcka och njuta av
naturens rent sensuella värden, färgernas
strålglans och ljusets magi, och han skaffar sig de
tekniska medlen att återge dessa nya och starka
sensationer. Först nu kommer man fram till en
radikal boskillnad mellan de litterära och de
rent konstnärliga värdena. Konsten blir mer
naturalistiskt inriktad genom den starka
förankringen i verkligheten, men på samma gång
återförs allting på individens tillfälliga
sinnes-och känslointryck, och därmed är
utgångspunkten given också för den oinskränkta
subjektivismens herravälde. Konstnären kan
allt-mer fördjupa sig i färgens och formens
uttrycksvärden, som blir anonyma bärare av hans
känsla. Visionen placeras mitt i verkligheten.
Undret återföres till vardagen. Att det sena
1800-talets empiri är den logiska
förutsättningen för vår egen tids ohejdade känslokult
i konsten är ett faktum som ser ut som en
paradox. Vetenskapens dominans på alla mänskliga
verksamhetsområden leder också så småningom
en del konstnärer fram till rent rationalistiska
spekulationer över de estetiska problemen, och
därmed börjar möjligheten av en abstrakt konst
skymta. På konstens alla områden för vägarna
tillbaka till impressionismen, den är förlossaren
av det nya, det första uttrycket för den moderna
tiden, för rotlöshetens och skepticismens ande.
Genom sin nyckelposition får den både ett
historiskt och aktuellt intresse av första
ordningen. Och den har kommit tillräckligt långt
ifrån oss för att vara mogen för en historisk
behandling.
I Sverige är 80-talet en tid av andlig
expansion med få motstycken. Detta decennium
är i vår konsthistoria en vårflodens tid, en
’ heroisk" epok, då brinnande andar,
inspirerade av de franska impressionisterna, kämpar
sin kamp för konstnärlig frihet, mot
byråkratisk försoffning och klickvälde. Det är under
denna strid som den svenska konsten höjer sig
från epigoneri och provinsialism till ett klart
medvetande om sin egenart och styrka. Denna
secessionsrörelse fick sin organisation i
Konstnärsförbundet, stiftat 1886 och upplöst först
1920, som kom att få en större betydelse för
svenskt konstliv än någon annan
sammanslutning. Att skriva dess historia måste alltså
framstå som en konsthistorisk uppgift av central
betydelse, och Karl Nordström, förbundets
ledare under flera decennier, ivrade varmt för
att denna skulle fullföljas, medan ännu flera
av de gamla medlemmarna var i livet och
kunde bidraga med sin förstahandskunskap.
Uppdraget hamnade till slut hos Sixten
Strömbom -— som inte heller tidigare skytt att gripa
sig an med stora uppgifter — och efter sju års
förarbeten föreligger nu första delen, som för
fram skildringen till 1890, en magnifik volym
6 BLM 1946 II
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
