Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
förmenta lerfötternia sparkade mycket kraftigt
ifrån sig.
Rück framträdde för några år sedan med ett
arbete, som bar titeln "Fred utan säkerhet
—-1919—1939" och skildrade mellankrigstidens
politiska och ekonomiska händelseutveckling.
Det var en ypperlig prestation, och alldeles
särskilt måste författarens förmåga att analysera
växelverkningarna mellan det politiska och det
ekonomiska skeendet lovordas. Lika högt kan
undertecknad inte prisa det arbete av S.
Neumann och Friedrich Rück, varom här är
fråga. Det finns en hel del av värde däri, men
åtskilligt kunde ha varit bättre. Det förefaller
som om de två författarna skulle ha skrivit
litet för hastigt i syfte att få ihop en volym av
respektabel tjocklek. Det har bland annat
medfört att proportionerna mellan de olika leden
i framställningen inte har blivit riktigt lyckade.
Sålunda har "den nya ekonomiska politiken" i
början på 1920-talet — kortare kallad "NEP" —
fått sig hela 75 sidor anvisade, fast det bara
gällde ett sällsamt mellanspel, en tillfällig
strategisk reträtt, bestämd att snart förbytas i en
ny framryckning på socialismens väg. Mer
kunde i gengäld ha sagts om det som mer än
något annat intresserar de tilltänkta läsarna,
nämligen resultaten av 1930-talets stora
industrialisering, respektive mekaniseringen av
jordbruket. En del sägs förvisso i saken och
viktiga siffror återges. Men en fylligare och
bättre avvägd skildring av händelseutvecklingen
kan gott tänkas, även om det tillgängliga
materialet är både knapphändigt och svårtolkat.
Litet mer av problemdiskussion skulle inte
heller ha skadat. Rätt mycket sägs om de ledande
sovjetryska männens syn på problemen, liksom
om oppositionens meningar på den tid då det
fanns en opposition. Det är enbart tacknämligt,
men det kan också vara lovligt att se problemen
utifrån. Det lönar sig säkerligen att driva ett
jämförande studium av den nya socialistiska
planhushållningen och det äldre västerländska
näringslivet längre än vad de två författarna
har gjort.
Både problemdiskussion och en respektabel
samling fakta finner man i det andra av de här
nämnda arbetena. Stellan Bohm har med
berömvärd ihärdighet samlat vad tillgänglig
sovjetrysk litteratur — statistiska uppslagsverk,
artiklar i ledande ekonomiska tidskrifter och
annat i samma väg — har kunnat
tillhandahålla av uppgifter om 1930-talets stora
omdaningsprocess och de framtidsplaner, som av
kriget sköts åt sidan men som nu aktualiseras
på nytt. Väl förtrogen med det ryska språket
har han haft möjlighet att söka sig fram till
de bästa källorna och se den konkreta
verkligheten bakom siffrorna. Vilket inte är så att
förstå som om verkligheten i hög grad skulle
skilja sig från den sovjetryska statistikens
vittnesbörd. Bohm vänder sig bestämt mot den
kända uppfattningen att denna statistik skulle
vara ett bländverk, en j ättelik uppsättning av
Potemkin-kulisser och ingenting annat.
Undertecknad är på denna punkt av samma mening
som Bohm och vill med honom påminna om
att den sovjetryska statistiken också
inregistrerar misslyckanden och bakslag som
exempelvis den stora minskningen i kreaturstocken
under j ordbTukskollektiviseringens första skede.
Sammanställningen av viktiga fakta — till
på köpet åskådliggjorda med utmärkta kartor
och diagram —- gör arbetet till en god
handbok om Sovjetunionens ekonomi, den bästa
som vi för närvarande har här i landet. Men
så kommer också en problemdiskussion till
och en högst intressant sådan. Författaren
diskuterar i anslutning till sovjetryska plansiffror
frågan hurudan fortsättningen kan tänkas bli,
när det fredliga framstegsarbetet får komma
till sin rätt igen. Kan tempot hållas lika högt
som under 1930-talet? Är Sovjetunionen i stånd
att med hjälp av ett par, tre nya femårsplaner
komma upp i "amerikansk" produktion ? Måste
Västerlandet falla efter i loppet? Vad
författaren lyckas få ut av frågeställningar som dessa
skall här inte röjas. Mången läsare kommer att
stimuleras till invändningar, men det är just så
som det skall vara. Ingen kommer att med en
gäspning lägga arbetet ifrån sig, detta fast
stilen är en smula tung och kompositionen
kanske inte fullt lyckad. En stimulerande
diskussion av viktiga problem gör arbetet väl värt
sitt pris. G. Westin Silverstolpe
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
