Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Ytpsykologi och djuppsykologi
Carl-Henry Alström: Ytpsykologi contra
djuppsykologi. Natur och Kultur
1945. 4:—.
Psykologin visar en avgjord tendens till
utveckling mot helhetens primat över delarna.
Helheten ooh dess egenskaper är inte en
summering av delarna och deras egenskaper, utan
helheten bestämmer ofta delarnas egenskaper,
heter det. Ett tecknat ansikte är t. ex. något
annat och mer än summan av strecken, som
ingår i bilden. Ännu mer framträder betonandet
av helheten i det dynamiska betraktelsesättet,
som förklarar förändringarna i vårt psyke som
framsprungna ur en växelverkan mellan
psykiska data. Även inom hjärnfysiologin visar
man tendens att överge den s. k.
lokalisations-teorin, läran om vissa psykiska funktioners
bundenhet vid bestämda områden i
hjärnbarken. I stället vill man betrakta dessa funktioner
som resultat av en samverkan mellan olika
hj ärncentra.
Professor Sjöbrings konstitutionsteori, som
väckt livligt intresse bland psykiatriker och
psykologer, förefaller emellertid att beteckna
ett steg tillbaka till differentiering på helhetens
bekostnad. Hans teori går ut på att vissa
väsentliga funktioner i vårt psyke är beroende av
vissa egenskaper hos det centrala nervsystemet.
En särskild beskaffenhet hos centrada
nervsystemet yttrar sig som intelligens (kapacitet),
en annan grundfaktor framträder som psykisk
energi (validitet), den tredje motsvarar
fastheten i strukturen, "baningen" (soliditet), och
den fjärde grundegenskapen innebär lätthet
eller svårighet att få vanekaraktär på vissa
verksamhetsyttringar (stabilitet). Det är
naturligtvis omöjligt att med några få ord
karakterisera dessa "konstitutionsradikaler", som de
kallas, och avsikten är endast att här ge en
antydan om resonemanget. Den som är
intresserad av en kortfattad och klar översikt av
Sjöbrings teorier, hänvisas till d:r Alströms
utomordentliga lilla bok "Ytpsykologi contra
dj uppsykologi".
Säkerligen finns det en yttersta gräns för
varje människas intellektuella kapacitet och för
hennes livsenergi, och det råder en väsentlig
skillnad mellan fastheten i
personlighetsstrukturen hos olika individer och mellan tyngden
eller livligheten i deras reaktioner. Och nog
måste man utgå ifrån att varje yttring av vårt
psyke äger en fysiologisk motsvarighet. Den
kvantitativa fördelningen av
konstitutionsradikalerna kunde tyckas vara en god
indelningsgrund för personlighetstyper, men fråga är om
begreppet konstitutionsradikal utgör en
tillräckligt fast grund att bygga teorier och
hypoteser på.
Sjöbring betonar ofta att man måste utgå
från personligheten som helhet när man
bestämmer dess egenskaper, han talar om att det
råder anpassning, överensstämmelse, harmoni
mellan olika funktioner — eller man saknar
denna harmoni. Detta är visserligen sant, men
ändå måste man säga att helhetskravet blir
mycket litet tillgodosett i denna typlära. En
individ har alltid de fyra nämnda
grundkvaliteterna i någon blandning, antingen den
genomsnittliga graden därav eller en högre eller lägre
grad, och deras samspel anger
personlighetstypen. Detta innebär visserligen en framkomlig
väg att karakterisera en person: man har fått
en bild av hans psykiska struktur, ställt en
diagnos, stoppat in honom i ett visst fack.
Helhetskravet tillgodoses som ovan framhållits
genom den harmoni eller disharmoni som
råder mellan grundkvaliteterna inbördes. På
samma sätt bestämmer man en fysisk kropp
vilken som helst på ett ytligt sätt genom att
ånge dess konsistens, form och färg.
Vad man saknar är emellertid
konstaterandet av ett funktionellt sammanhang mellan de
psyko-fysiska grundkvaliteterna. Här har den
s. k. djuppsykologin kommit med en del
fruktbärande synpunkter. Enligt denna uppfattning
är de psykiska egenskaperna och
verksamheterna i stor utsträckning funktionellt beroende
av varandra, och de bildar därför en helhet
i annan mening än de sjöbringska
konstitutionsradikalerna gör.
Den människa som är i besittning av mindre
livsenergi än genomsnittet, rubricerar Sjöbring
som subvalid (vad man annars kallar
asthe-nisk). Hon är ordentlig och samvetsgrann, ofta
till överdrift, grämer sig och oroar sig för
småsaker, håller tvångsmässigt fast vid det
dagliga arbetsschemat, blir lätt trött, är "nervös",
blir lätt spänd inför det ovanliga, är osäker till
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
