- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
226

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - James Rössel: Intelligentsian och kommissariaten. Noter i marginalen till Koestlers ”The Yogi and the Commissar”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAMES ROSSEL

INTELLIGENTSIAN
OCH KOMMISSARIATEN

Noter i marginalen till Koestlers
"The Yogi and the Commissar"

Frågan om de intellektuella yrkesmännens och
-kvinnornas insatser och betydelse är inte ny,
men den är alltid aktuell. Arthur Koestler tar
upp den i sin senaste essaysamling; den
landsflyktige tyske sociologen Th. Geiger
behandlade problemet nyligen i en bok (översatt 1944),
och för anglosachsisk publik har den kände
ekonomen Joseph Schumpeter berört samma tema
i ett avsnitt av sitt givande verk "Capitalism,
Socialism and Democracy" (1943). Det fattas
alltså inte färska dokument. Syftet med detta
inlägg är emellertid inte främst att referera eller
analysera dem utan att dryfta deras
utgångspunkter, den verklighet de bygger på, och att
dra ett par slutsatser, som kan ha en viss
praktisk, om man så vill politisk betydelse.
"Betydelsen" ligger helt och hållet i deras
innebörd och har ingenting att göra med deras
till-lämpning i aktuell s. k. kulturpolitik.

Intelligentsia och intellektuella är inte riktigt
samma sak enligt vanligt språkbruk, eller
rättare sagt: den förra termen har endast en vag,
historisk anknytning till vissa perioder,
händelser och persongrupper, närmast i det
förrevolutionära Ryssland, medan den senare gott
kan brukas som en socialstatistisk kategori.
Den omfattar i så fall 1: o) akademiskt ut-

bildat yrkesfolk och andra specialister med
liknande träning och arbetsuppgifter, alltså läkare,
jurister, lärare, tekniker och vetenskapsmän,
författare och journalister — "writers" — samt
yrkespolitiker. Om nu 2: o) musiker och målare
ävensom skådespelare vill bli räknade dit,
i egenskap av aktiva kulturproducenter, så
gärna för mig, ehuru avgränsningen "neråt"
blir yrkestekniskt svävande och sociologiskt
oklar. 3: o) Prima ballerinor, varietédivor och
cirkusartister producerar ju också någon sorts
kultur i samma stil som film- och
grammofoncharmörer och enklare
best-sellerförfattare.Var-för då inte också skridskoprinsessor, sekunda
bensprattlerskor på revyer eller världsmästare
i tungvikt och professionella
medeldistanslöpare?

Saken har både principiellt och praktiskt
intresse — film- och varietéartister av första
klass har svindlande löner i USA och USSR —
men för vårt vidkommande spelar den mindre
roll. Det blir i sista hand en smak- och
värderingsfråga, hur man avgränsar dessa grupper.
I huvudsak kan dock termen intellektuella
avgränsas till att omfatta "hjärnarbetare", d. v. s.
grupperna under l:o. Enstaka exemplar från
yrkena 2: o till 3: o kan visserligen höra till de

226

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free