- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
248

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Teater och film

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEATER OCH FILM

det finns alldeles för gott om sådana i filmen.
Stolpes bok hör väl inte till svenska språkets
större mästerverk, men nog är den äktare i tonen
än filmen, Där hade dock funnits stoff till en
symbolisk skildring av dödsmärkta människors
verkliga konflikter — något realistiskt
sjukhusreportage har ju filmens upphovsmän ändå
inte åsyftat. Bristen på idé och stringens har
smittat de agerande, som över lag presterar ett
tomt och teatraliskt spel. Terras resurser hade
tvivelsutan kunnat användas på ett förnuftigare
sätt, och Hasse Ekman kan bättre. Pavane

Åtta ackord. Johan Jacobsen. Palladium
(dansk film).

Den danska filmen uthärdar inte tekniskt,
allra minst fotografiskt, en jämförelse med den
svenska — det är ungefär som att ställa en
dansk droskbil bredvid en svensk — men vad
gör nu det, när den i andligt avseende oftast
är så mycket mognare. En så intelligent film
som "’Åtta ackord" har troligen aldrig gjorts
i Sverige, och om man jämför den med sin
närmaste gelike, "Manhattan", så vinner den
ledigt även över den i fråga om
människoteckningens sannhet. Det beror nu kanske mera på
skådespelarna än på mianuskriptförfattaren, ty
man kan omöjligt se en film som är bättre
spelad än denna. Samtliga aktörer uppträder
fullständigt obesvärat inför kameran, och de
utför ett detaljarbete som i fråga om mimik,
gester och rörelser är oändligt nyanserat. Även
till det yttre är typerna mästerligt
karakteriserade — se t. ex. bara på hur de är klädda.
Uppslaget med att låta en grammofonplattas
vandring ur hand i hand bli den
sammanbindande tråden i en serie av novellistiskt
utformade episoder är ju inte originellt längre, och
de enstaka episoderna är ganska ojämna till
sin kvalitet, liksom de till sitt innehåll pendlar
mellan solig vänlighet och frän kriminalitet. De
är givetvis gjorda med sinne för effekten, men
även rafflet och sentimentaliteten tyglas med
dansk måttfullhet. Vad man särskilt minns:
Peter Malbergs patetiske gamle pianolärare,
Eyvind Johan Svendsens apotekare, Ebbe Rödes
sol och vår-man, och en förtjusande gammal
dam som spelade kokerska men vars namn jag
inte uppfattat. Georg Svensson

Kvinna i rött (Scarlet Street). Fritz Lang.

Universal.

Langs nya film försöker så påtagligt rida på
"Kvinnan i fönstrets" publikframgång, att man
redan från början känner sig skeptisk. Stoffet
är dock inte ointressant; manuset har skrivits
av Dudley Nichols efter "La chienne", varav
Jean Renoir 1931 gjorde en mycket lovordad
version med Michel Simon och Janie Marèse.
Alltför kallt hopspekulerad är dock denna
historia om en slampa och hennes hållkarl, som
exploaterar en naiv äldre bankkassör som på
lediga stunder målar besynnerliga tavlor à la
Rousseau. Varför den snälle farbroderns
konstnärliga genius tar sig så sofistikerade uttryck
får man aldrig veta, och det tillhör onekligen
ett av filmens större problem. Lang visade
överraskande prov på en beskt älskvärd humor
i "You and Me", och i och för sig är väl en
kriminalfars lika tillåten som vilken annan
genre som helst. Den åldrande regissören visar
dock föga av lejonklon i denna eleganta men
kommersiella produkt, och åskådaren sitter
skäligen oberörd. Av de agerande roar Dan Duryea
mest i sin tämligen sagolika lymmelaktighet,
men i de dramatiska momenten spricker
ensemblens spel komplett. Pavane

VÅR i luften (State Fair). Walter Lang. Fox.

Precis konstnärlig kan man inte kalla Fox’
technicolorversion av Philip Stongs roman, men
den har andra förtjänster. Nog är det en
besynnerlig blandning av operett och reportage från
en amerikansk lantbruksmässa som här
serveras, och det dröjer en god stund innan man
övervinner sin misstro, men filmens barnasinne
är ganska avväpnande, trots den rysliga färgen.
Mässans marknadsfröjd ges med påträngande
realism, och vissa avsnitt har en spontan och
smittande livsglädje, den skarpa stallukten
sticker en i näsan, och filmen är långtifrån
pryd. Särskilt observerade man Andrews’ och
Crains flirt i berg- och dalbanan, en scen som
gavs i frejdigt tempo och med en viss
dubbeltydighet. Dana Andrews visar överhuvudtaget
överraskande prov på vilken smidig och varm
aktör han utvecklats till och bidrar i hög grad
till intrycket av "Vår i luften" som en
visserligen bristfällig men dock stimulerande film.

Pavane

248

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free