Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
historiskt noterande krönika för att ge en bild
av tidevarvets seder. För att övergå till andra
detalj anmärkningar: Sven Hedin som källa
för "Kinesisk rokoko" ("Jehol, kejsarstaden")
hade kunnat ersättas med någon autentisk
kinesisk sedeskildring. Homeros, Kamasutram (som
kunnat utbytas mot Dandins
Dasha-Kumåra-charita), Tusen och en natt och Boccaccio är
i så hög grad commune bonum att dyrbart
utrymme hade kunnat sparas på dem till förmån
för mindre kända saker. Avsnitten "Primitiva
filosofer" och "Försvunnen stenålder" tänker
man sig hellre placerade i början än i slutet,
även om uppteckningarna är moderna. Och
slutligen: de ofta förekommande lakunerna i
texten, där några rader kursiv får resumera
vad som gått förlorat, är väl visserligen
nödvändiga men knappast smickrande för ögat.
Men alla dessa anmärkningar får ses mot
bakgrunden av vad som ovan sagts om verkets
stora, därmed också vaga uppläggning versus
dess otillräckliga omfång. Utan tvivel har
utgivarna — Knut Hagberg nämner som sin
specielle medhjälpare d: r Daniel Andreae, och
denne har på många ställen i boken genom
nytolkningar och förstaöversättningar gjort en
gärning — befunnit sig i samma vanskliga
predikament som utfodrare av hungriga sjölejon
på cirkus: det har för dem gällt att ta alla
hänsyn, tillgodose alla krav, på en knapp hink
strömming (580 sidor) ge var och en sin rätt
och samtidigt göra ett gott nummer, d. v. s. en
roande och läsbar bok. Och man kan säga att
de i viss mån lyckats. Med ett grepp i hinken
får man upp sådana skimrande fiskar som
några hittills oöversatta fragment av Petronius
(för vilka d:r Andreae står som översättare),
stycken ur Grégoire de Tours och Joinville,
den festliga gammalsvenska "Här säges mycken
skämtan om alla abbotar", några angrepp av
Agrippa von Nettesheim, ett på en gång
makabert och groteskt avsnitt ur Johannes Burcardus’
dagbok från Alexander Borgias hov, smakbitar
av Saint-Évremond och Saint-Simon, själva
nyckelbrevet ur "Les liaisons dangéreuses", ett
ovanligt väl valt avsnitt av Casanova och från
1800-talet en utsökt bit Brillat-Savarin och en
på en gång kallblodigt och passionerat brittisk
romanscen av Disraeli. Anmälaren får bekänna
att en hel del av detta för honom var nytt och
läskande. Det troligen bästa sättet att begagna
den innehållsrika boken — vilken trots allt
måste betraktas som ett mixtum compositum —
är att anteckna sig till minnet det som ger
mersmak, gå till biblioteken och fortsätta.
Valet av illustrationer förefaller inte att vara
i nivå med valet av text. Gunnar Ekelöf
En företagare
Gudmar Hasselberg: Rudolf Wall. Dagens
Nyheters slcapare. Utgiven på uppdrag av
Dagens Nyheter med anledning av dess
åttioårsjubileum den 23 december
1944. Bonniers i
distribution. 1945. 12:—.
Den svenska publicistikens historia kan inte
sägas vara ett område, som till övermått
bearbetats av forskningen. Detta hör samman med
det jämförelsevis ringa intresse som våra
lit-teraturhistorici ägnat idéskribenterna och de
politiska författarna. Medan även den
obetydligaste versmakare fått sina insatser kartlagda
och karakteriserade, är det först på senaste
tid som framstående publicister och essayister
blivit föremål för ett mer inträngande studium
av modernt utrustade forskare. Hos oss är man
alltjämt starkt benägen att räkna endast
fiktionslitteraturen till litteraturen, medan fransk
forskning och kritik alltid tillerkänt publicister
och idédebattörer ett betydande utrymme i de
vittra hävderna.
Nu måste det ju sägas, att om man skulle
peka på de ledande svenska publicister som på
grund av sin rang och halt i första hand gjort
sig förtjänta av den nutida forskningens
intresse, så skulle Rudolf Wall, Dagens Nyheters
grundare, ingalunda återfinnas bland dessa,
och tidningsjubiléet är som bekant den
egentliga och förmodligen enda anledningen till
Gudmar Hasselbergs ståtliga och grundliga
levnadsteckning. Författaren framhåller själv i
företalet, att Wall som skribent inte uppnådde
det litterära planet, och jämför man denne
självbildade lärjunge av Lars Johan Hierta med
ett par "aftonbladsmagistrar" som Bergstedt
och Hedlund, är det frapperande, att han skiljer
sig från dessa även genom att inte vara en
skymt av idémänniska. Skulle jag överhuvud
anmärka något mot Hasselbergs lärda och
mångsidiga monografi, vore det just detta; då
han vid en rad tillfällen helt naturligt parallelli-
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
