Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Dagmar Edqvist: Uppvaknande. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPVAKNANDE
han och antydde de typiska små minnessakerna
på byrån, sådana som man sänder hem från
hamnar utomlands.
Varför har jag inte förstört dem? tänkte hon
och hatade honom för hans intelligenta ögons
skull. Den gamla skräcken för att någon skulle
ana sig till hennes smärtande punkt var över
henne igen. Hon tog till samma likgiltigt
överlägsna ton som till postföraren:
— Jag var ett tag förlovad med en sjökapten.
Andre styrman var han förstås, men han
hade examen. Bit i det, du kock!
Han blev inte imponerad, svarade bara lugnt:
— Och ni slog upp? Stackars kapten.
Hon fick tårarna i ögonen av lättnad. Han
är snäll, tänkte hon, han är en fin och bra
människa. Och hela hennes hållning mjuknade.
Han packade in för att gå. Nu skulle han ta
bort sig själv och sina böcker och sin strukna
skjorta och sina förbryllande reflexioner och
det där som ogripbart fängslade henne:
äntligen en som har nått fram till oberoende.
Oberoende av vad? Det kunde hon inte förklara.
Hon sade på ett extra kantigt sätt:
— Jag skulle strax äta — och ni ska väl ha
mat någonstans ...
Han hade kanske hoppats på något i den
vägen, för det var långt till stån. Men det lät
så buttert och ovänligt, att han tappade lusten
och skulle till att ge ett avböjande svar. Då
mötte han hennes ögon och läste ett anrop
i dem, någonting blygt och häftigt.
Vad hade gjort denna flicka så skygg för
mänskliga kontakter, att hon var ur stånd att
formulera en vänlighet, även om hon menade
en? Det var inte vanlig brist på folkvett.
Han sade tack och stannade.
Hon tvekade:
— Ska jag duka där inne eller här?
— Absolut här. Jag är en gäst som man
utspisar i köket.
Det trevliga med yttrandet var att det var
fullständigt utan ödmjukhet men inte inbjöd
till motsägelse. Hon skrattade och dukade på
bordet framför kökssoffan. Rummet var
prydligt, alltför lärarinneaktigt prydligt, men köket
var som ofta kök på landet stort och varmt och
trivsamt, omslöt på ett naturligt sätt människor
och deras dagliga liv.
Han lät henne hållas ensam med
förberedelserna till måltiden, för nu var hon ivrig och
hade fått färg på kinderna. Det var något i hans
sätt att sitta framåtböjd och småprata om allt
och ingenting som lossade på hennes
förtegenhet. En gång såg hon leende upp och sade:
— Ni måtte ha bra lätt att bli bekant med
folk. Jag tycker jag har känt er länge.
När de hade ätit, tog han emalj bunken med
vatten ifrån henne och diskade, medan hon
torkade. Vattnet löddrade om hans bara
underarmar, som var kraftigare än hon trott, hans
rörelser fascinerade henne. Han vände sig om
med det sista glaset, mötte hennes blick och
hejdade sig. De blev stående ett par sekunder
som på en film som har kört fast. Sedan satte
han mekaniskt bort glaset och tog om henne
med armar som fortfarande var våta av
såp-vatten. Då kom hon till liv på ett dubbelt sätt:
både kvinnan, som tog emot hans kyss, och
lärarinnan, som satte sitt anseende på spel. Den
ena såg med svartnande ögon in i hans och var
honom nära och åtråvärd. Den andra sköt
honom med skräck ifrån sig, flydde så att hon
fick bordet mellan dem.
— Är vi från vettet! viskade hon och såg
mot dörren, som väntade hon att skolrådets
ledamöter skulle ha församlats i farstun och nu
stiga in och ta henne på bar gärning. Men det
låg mer i det än en ytlig skrämsel för att bli
ertappad. Det fanns hos henne ett starkt behov
att vara oförvitlig, att med gott samvete kunna
se människor i ögonen, att i sitt handlande stå
på rättens och ordningens sida. Och så på en
sekund sker det ett jordskred inom henne, en
okänd ande av eld och längtan blåser igenom
henne och vill svepa ordningens värld över
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
