Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Tore Zetterholm: Spaningsflygning. En studie över Antoine de Saint-Exupéry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANINGSFLYGNING
Sud" (1929), "Vol denuit" (1931), "Terre des
hommes" (1939), "Pilote de guerre" (1942),
"Le petit prince" (1943) och "Lettre à un
otage" (1944).
Redan i detta ligger naturligtvis det kanske
märkligaste med hans insats: att han kunde
förena handlingsmänniskan och åskådaren i en
person, att han, som en amerikansk kritiker
skriver, "kan navigera bland stjärnorna när de
för honom är frusna diamanter". Detta är en
syntes som de flesta diktare måste avundas
honom och som många, t. ex. Thomas Mann,
satt som sitt högsta mål att kunna
åstadkomma; kanske i en riktig känsla av att det
är det enda som kan skänka auktoritet åt deras
ord.
Man skulle kunna säga, att Saint-Exupérys
litterära produktion är ett försök att formulera
en livsåskådning. Men samtidigt måste man
fastslå att han verkar "färdig" redan vid sitt
första framträdande som diktare. Man kan
påvisa en tydlig utveckling, men denna rör på
något sätt inte det djupast väsentliga. Vad vi
bevittnar är inte kampen för att nå en
livsåskådning utan snarare kampen för att komma
till1 klarhet över den, för att kunna uttrycka
den. Det tycks finnas två slags livsåskådningar,
en rationell och en som är, för att använda
Saint-Exupérys egen terminologi, andens verk.
Den senare är varken känsla eller förnuft, den
hör samman med den intuitiva förmågan, det
visionära sinnet, anden. Flygaren Hochedé kan
äga tron på sin uppgift, på Frankrikes uppgift
utan att han fördenskull kan formulera den
i teser, förvandla den till en filosofi. Han kan
tro så fast, att han är beredd att offra livet för
sin tro, ehuru han inte kan styrka den med ett
enda förnuftigt argument.
Även som konstnär är Saint-Exupéry på
liknande sätt färdig redan från början. Bildemas
visionära skärpa och den dramatiska
intensiteten finns redan i hans första bok, "Courrier
Sud". Men han experimenterar med tekniken
och når till slut fram till den ytterligt
subjektiva form, som är bäst lämpad att uttrycka
detta som han vill komma till klarhet över.
Man vore frestad att tro, att en genomläsning
av hans samlade produktion skulle bli en rätt
trist historia med många upprepningar,
eftersom hans själsliga biografi inte bjuder på fler
avfall och omvändelser i den strindbergska
stilen. Därtill kommer att han sällan fabulerar
utan håller sig till det självupplevda. Tre av
hans böcker är dessutom komponerade efter
samma mönster, med en enstaka flygning som
ramberättelse.
Men nu är det i stället så att just en
avverkning av hela hans produktion blir så
fascinerande. Det beror naturligtvis delvis på hans
väldiga förråd av egna erfarenheter och
äventyr och på hans talang att berätta dem. Det är
ingen fara för att stoffet skall bli uttömt på
fyra, fem tunna böcker. Men främst är det
kanske för att man kan läsa dem som ett drama
om en livsåskådning, vilket inte är byggt på
tvära omkastningar utan på ett slags raffinerad
avslöjningsteknik. Vilket var innehållet i denne
märklige mans livsåskådning? lyder problemet
som ställs i första akten och som avslöjas i bok
efter bok. Det är som lösningen på ett
detektivproblem. Skillnaden är bara den, att det inte
är en diktad figur som blivit mördad utan en
levande människa som blivit funnen. Vi
konfronteras inte med ett litterärt lik utan med
människan Antoine de Saint-Exupéry, men
frågan är densamma: Hur har det gått till?
"Courrier Sud"— Sydpost—Saint-Exupérys
första bok har till huvudpersoner postflygaren
Bernis och en ung kvinna Geneviève, vilken
efter sitt barns död gör ett desperat försök att
fly från sin make, som är ett slags
brackig-hetens symbol. Men hon är redan alltför snärjd
i bofast kultur och bekvämlighet för att kunna
dela flygarens fria liv, och efter en kort eskapad
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
