Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - För boksamlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR BOKSAMLAREN
Några reflexioner om
antikvariatskataloger
Jag känner inte till någon lättare,
behagligare, mera lockande läsning än en katalog.
Den väcker önskningar och aningar. Det är
kanske därför jag vid läsningen av den erfar
en känsla, som hos en mera fantasirik natur
än min kunde förtjäna benämningen
drömmeri. Sylvestre Bonnard.
En dansk bibliofil av gammalt gott märke
inleder en uppsats "Om att samla på böcker"
(Förening for Boghaandværk Aarsskrift 1891)
med att inskärpa nödvändigheten av ordentliga
bibliografiska kunskaper för att boksamlandet
skall kunna bli något mer än ett hopsamlande
av en mängd trycksaker. Han summerar sina
tankar i ämnet med följande råd till
nybörjaren: "Man bør altsaa grundlægge sin
Samling med en Række Bibliografier over de
Værker man agter at forskaffe sig." Detta är
naturligtvis så sant som det är sagt, men det
är lättare sagt än gjort. Goda bibliografier
växer inte på träd och de som finns är ofta
både svåröverkomliga och dyra. Men vi har
ett slags bibliografier, som varken brukar vara
dyra eller särskilt svåra att få tag i och som
kan hjälpa en samlare ett gott stycke på väg:
goda och välredigerade antikvariatskataloger.
En fransk tänkare på området—Jules Lebouc —
säger: "Kataloger, utarbetade med den yttersta
omsorg, så utförliga som det överhuvudtaget
är möjligt, särskilt beträffande böckernas
kollationering, är värdefulla supplement till de
föreliggande bibliografierna, och i stället för att
kasta dem i papperskorgen bör bokälskaren
bevara dem som källor till kunskap." — Med
Leboucs auktoritet som stöd kan man alltså
ganska tryggt våga sig på att komplettera det
ovan citerade rådet ungefär på följande sätt:
Skaffa er en serie goda, antikvariska
specialkataloger som upptar böcker på de områden
ni intresserar er för. Gå igenom dem noggrant,
många gånger — om ni har den rätta andan
blir detta ett utsökt nöje — och skriv upp de
arbeten som ni skulle vilja ha. Enklast och
överskådligast blir detta om det görs på lösa
blad till en ringpärm eller ett kartotek. Försök
hitta samma bok i flera kataloger och jämför
beskrivningarna och kommentarerna tills ni
bildat er en någorlunda säker uppfattning om
hur boken skall se ut när den är komplett
och riktig. Beträffande äldre böcker bör
uppgifter rörande varianter, planscher, kopparstick,
kartor etc. skänkas särskild uppmärksamhet.
Genom att jämföra kataloger från olika firmor
och tider kan man bilda sig en ungefärlig
uppfattning om de önskade böckernas sällsynthet
och de prisområden inom vilka de normalt bör
kunna återfinnas. Priser och
raritetsbeteckningar får naturligtvis i övrigt läsas med den
största urskillning, de växlar från tid till tid,
från firma till firma och beror i sista hand av
katalogisatorns temperament och kunskaper.
Sedan vi fastslagit dessa grundregler,
inställer sig osökt frågan: Har en samlare av
svenska tryck tillgång till en kataloglitteratur,
som är användbar efter dessa principer?
Kanske kan nedanstående reflexioner ge ett svar
på den frågan. De utgör ett ytterst summariskt
och godtyckligt försök att kommentera några
av de större svenska antikvariatens
katalogutgivning.
De äldsta svenska antikvariatskatalogerna
har väl c:a 100 år på nacken. De var i regel
endast mycket torftigt tryckta förteckningar
över "äldre och nyare böcker och planschverk"
och innehöll inga som helst uppgifter rörande
exemplarens kondition, upplaga, sidantal el. dyl.
Boksamlarna på den tiden köpte verkligen
grisen i säcken, men de tycks ha varit ett
saktmodigare och förnöjsammare släkte än sina
nutida kolleger, ty det dröjde länge innan vi
fick kataloger som uppfyllde även ganska
måttliga krav på noggrannhet och utförlighet.
Den kunnige och mångsidige Aksel G. S.
Josephson i Uppsala sände under 80- och
90-talen ut en serie Meddelanden från Josephsons
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
