- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
341

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

titeln "Första revan kostar 200 francs" samlat
fyra noveller med motiv från
motståndsrörelsens Frankrike, skrivna under ockupationen
och tidigare publicerade i den illegala pressen.
För denna novellsamling har hon (som den
första kvinnan) erhållit det senaste
Goncourt-priset, varom ingenting är att säga. För dels
brukar ju inte Goncourt-pristagarna (om man
bortser från exempelvis Proust) vara så extra
märkliga, dels är Elsa Triolets bok genom sitt
innehåll intressant nog. Författarinnan har
själv tillhört motståndsrörelsen och äger alltså
förstahandserfarenhet, dessutom har hon en
naturlig om också inte originell berättartalang.
Men man kan inte säga att hon, konstnärligt,
genom denna bok sätter några djupare spår.
Den har väl inte heller några större utsikter att
bli omläst och att stå sig. Den behållning
novellsamlingen lämnar ger den ifrån sig vid
en första genomläsning, den har det aktuellas
förtjänster men knappast mera. Det hela är ett
litterärt reportage från en upprörd tid.

Författarinnan skriver mycket ledigt och
berättar åskådligt i en modernt impressionistisk
stil. Som berättare påminner hon i ganska hög
grad om Somerset Maugham, en Somerset
Maugham i föryngrad upplaga och, viktigt
nog, förtrogen med att leva farligt. Det som
kan störa en hos den engelske succéförfattaren
är ungefär detsamma som tröttar hos Elsa
Triolet: en alltför stor pratsamhet, alltför
detaljrika miljöskildringar, en alltför rikhaltig
förekomst av oväsentliga replikskiften, en
alltför vidlyftig naturbeskrivning, hållen i en
litterär standardstil.

Men tar man boken för vad den är — vilket
man naturligtvis ska göra — så får man av
detta "stämningsfulla" reportage veta en hel
del om Frankrike under ockupationen och
dessutom lära känna en författarinna som
imponerar genom det mod och den djärvhet som man
blir så livligt övertygad om att hon i
verkligheten har gett prov på. Det faller av sig självt
att det inte saknas spänning i dessa noveller,
men ändå ligger berättelsernas styrka i mitt
tycke inte i de många spännande situationerna.
Och inte heller i kärlekshistorierna: den första
novellens är en smula overklig med sin
roman-tiskt-melodramatiska ton, den andra och tredje
berättelsens är trovärdiga men föga
intressanta. Den barndomsskildring från
författarinnans ryska tid som finns inlagd i den tredje

novellen är också en smula allmänt hållen och
fängslar inte starkare: de stora ryssarna har
ju redan skildrat den miljön så suggestivt.

Men det Lyon, där flera av novellerna spelar,
fängslar. Så som författarinnan skildrar denna
stad förefaller den både genom sin fulhet, sitt
besynnerliga nät av invecklade gångar mellan
husen och sitt överflöd på privata brevlådor att
vara precis den rätta bakgrunden till en
partisanverksamhet : den ger den dystra fonden,
tillhandahåller de nödvändiga reservutgångarna
och möjliggör en omfattande, hemlig
korrespondens. Det vilar över Lyon sådan staden
framträder i dessa noveller faktiskt något av
stämningen hos de orientaliska sagornas
äventyrsstäder.

Det starkaste intrycket i Elsa Triolets
berättelser gör på mig den i all sin indignation
mycket diskreta skildring man får av det
Frankrike som ville blunda, som ville finna
tyskarna korrekta eller mer än så, som framför
allt ville sitta i orubbat bo. Kanske beror detta
intryck på att en svensk har sa lätt att känna
igen denna mentalitet från sitt eget land,
kanske också på att författarinnan talar om denna
upprörande situation med så lågmäld röst och
på ett så sakligt sätt.

Utmärkt som porträtt är skildringen av
målaren Alexis Slavsky, som man verkligen känner
är en riktig konstnär och som samtidigt visar
alla prov på den i sin konst helt uppgåendes
egoism och svårighet att ta något annat än sitt
måleri och förutsättningarna därför på allvar.
Men författarinnan har också mycket fint fått
fram den avsky för nazismen som denne
konstnär i all sin passivitet och egocentricitet hela
tiden har på botten av sitt väsen, en avsky som
ju måste finnas hos alla äkta konstnärsnaturer
—- om inte annat så av ren
självbevarelseinstinkt.

En dramatisk och suggestiv skildring av
själva invasionen avslutar boken.

Knut Jaensson

Fallet Wegler

Albert Maltz : Korset och Pilen. Översättning
av Gun dia Johansson. Ljus 1945.
12:50.

En engelsk tidskrift präglade under kriget
en liten cynism om "det andra Tyskland", som

341

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free