- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
356

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Kommentarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOMMENTARER

som alla de konfererande känner till och
ständigt tänker på men som ingen nämner vid
namn ooh öppet för fram som argument i
överläggningarna. Det tickandet kommer inte från
någon liten leksak på 500 kilo som den
tids-inställda bomben i St. James’s Park, här gäller
det inte störd nattsömn för kung George och
änkedrottning Mary eller några tusen krossade
fönsterrutor. Här gäller det stora städers vara
eller icke vara, hela länders snabba förintande,
ja, kanske människosläktets fortbestånd och
planeten Tellus’ framtid som himlakropp. Spöket
heter som vi alla vet atombomben. Den tickar
som bäst, men inga avspärrningar eller
des-armeringsåtgärder har hittills vidtagits.
Tvärtom läser vi att U.S. A. nu lyckats tillverka 1 500
exemplar av de näpna tingestarna. Nagasaki
och Hiroshima behövde var sin för att vara
färdiga. 1 500 bomber låter inte mycket, men
1 500 städer är ganska mycket. Några fromma
vildar nånstans i Söderhavet har fått
vräknings-order från sin jungfruliga atollö, ty där skall
inom kort experimenteras med atombomber för
att utröna deras användbarhet i sjökrig. U.S. A.
leder såvitt man kan förstå ännu så länge
överlägset i striden om atomherraväldet med
England som partner om hemligheten, men andra
länder gör vad de kan för att hämta in
försprånget. Ryssarna säger ingenting om vad de
gör eller gjort, men var så lugna att de inte
legat på latsidan. Hur är det, har inte rentav
den svenska regeringen proponerat om ett större
anslag för igångsättande av
atombombsexperiment?

Atombombens existens och de frenetiska
kapprustningarna på detta område gör
fredsförhandlingarna och de förenade nationernas
möten till rena spexet, för att inte säga
camou-flaget. Hur skall man kunna besluta något om
världens framtid samtidigt som atombomben
håller på att ändra grundförutsättningarna för
samlevnaden mellan nationerna? Om
amerikanerna har ett vapen till sitt förfogande som är

det fruktansvärdaste i mänsklighetens historia,
och om de vägrar att dela med sig hemligheten
åt andra nationer, hur kan de då begära annat
än misstro och förhalningar från sina
motståndare vid konferensborden? Att atombomben
skulle ha haft någon avgörande betydelse för
segern över Japan är det väl ingen som tror:
Japan var de facto redan besegrat när
Hiroshima förstördes av explosionen och skulle
under inga omständigheter ha hållit ut många
månader till. Var det inte snarare så att
Amerika gärna ville begagna tillfället att medan
kriget ännu pågick praktisera sitt nya vapen
och kröna sin krigsinsats därmed för att
definitivt, inför den kommande uppgörelsen, framstå
som världens starkaste militärmakt? Det var
givetvis frestande att handla på det viset, men
hade det inte varit klokare att låta de två
bomberna ligga på is tills vidare för att därefter vid
Japans kapitulation helt diskret plocka sönder
dem, och därefter de väldiga fabrikerna för
deras tillverkning, och sedan bränna alla
papperna och alla formlerna och i värsta fall på
livstid spärra in de högt förtjänta
vetenskapsmän som stod bakom den geniala uppfinningen ?
Men kanske var det redan- för sent, kanske visste
man att på andra håll i världen andra
vetenskapsmän hittat samma formler och andra
jättefabriker höll på att uppföras för tillverkning
av andra, liknande bomber. Och hur få garanti
att om vi förstörde, de också skulle förstöra?

En värld eller ingen?

I Amerika är atombomben det allt
överskuggande samtalsämnet, alfa och omega i varje
intellektuell diskussion. Det ena arbetet efter
det andra ges ut vari atombomben behandlas
ur vetenskapliga, politiska, militära och
allmänt mänskliga synpunkter. Ett av de senaste
har titeln "En värld eller ingen", och det är
skrivet av en rad världsberömda atomforskare,
politiker och militärer. Tendensen framgår av
titeln. I den mån den är entydig går den ut på

356

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free