Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Bernhard Tarschys: Schalom Asch — aposteln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHALOM ASCH
— APOSTELN
det talade judespråket, hade aldrig fallit honom
in, och han hade ingen aning om att det fanns
en jiddischlitteratur. Då fick han av en slump
i sin hand några noveller på jiddisch av J. L.
Perez. Upplevelsen utlöste ett jordskred i hans
föreställningsvärld. Man kunde således skriva
som man talade, man kunde skildra den värld
man såg runtomkring sig! Han packade
omedelbart sin ränsel, begav sig till Varsjava, störtade
till Perez, som visade den nittonårige kollegan
all vänlighet, lyssnade till hans ström av frågor
och tankar och gav honom vägvisande råd.
Därpå återvände Asch till sin landsortsstad och
började skriva på sitt tredje språk, på jiddisch.
Men besöket hos Perez hade givit honom
hunger efter intellektuellt umgänge av annat
slag än Talmud-skolor och bönehus kunde ge.
Han begav sig snart åter till den polska
huvudstaden för att på något sätt slå sig fram som
författare. Det första året fick han in en novell
i den enda existerande jiddischtidskriften —
honoraret var sju rubel. Men han var äntligen
skriftställare och hade funnit kumpaner. Han
slog följe med den unge diktaren Abraham
Reisen och kritikern och författaren Nomberg.
De svalt, frös och diskuterade tillsammans,
umgicks med revolutionärer och belletrister,
knäckte världsgåtor och omdanade samhället.
En gång i veckan drack de enorma kvantiteter
sjudande te och förtärde berg av bullar hos
Perez, medan cigarrettröken och debatten steg
högt mot taket. Dessa nödens och svältens,
erfarenheternas och idédebatternas hetsiga år
har Asch skildrat i bl. a. "Mottke der Dieb",
"Gott der Rache" och i andra delen av trilogin
"Syndafloden", "Varsjava".
Ungefär samtidigt med att Schalom Aschs
föräldrar och flertalet av hans syskon
emigrerade till Amerika, fick han själv ett hem hos
sina blivande svärföräldrar. De ville, att han
skulle studera, och han sändes till Krakov.
Men läsningen blev ej fullföljd, Asch befann
sig i en jäsande skaparperiod, och skolbänken
syntes en ungdom med hans upplevelser bakom
sig och vyer framför sig allt annat än
inbjudande. Han kom i förbindelse med den polske
kritikern Vitkoviez och den polske författaren
Zeromski, vilka bägge livligt intresserade sig
för den ambitiöse och entusiastiske ynglingen.
Med deras hjälp fick han sin pjäs
"Zurück-gekehrt" uppförd på Polska nationalteatern,
vilket var mer än uppseendeväckande med
hänsyn till hans judiska börd. Asch hade då bakom
sig en samling skisser ur judiskt småstadsliv
och en novellsamling på hebreiska. Hans
ambition var att bli dramatiker. Efter framgången i
Krakov vann han stor uppmärksamhet i
Petersburg med "Moschiachs Zeiten" (Messias tider)
och drömde om att skriva för den tyska scenen.
Samtidigt växte intresset i Polen för
jiddisch-litteraturen — och Schalom Asch kunde
plötsligt leva på sin penna.
Ären mellan det rysk-j apanska kriget och
det första världskriget utvecklades Asch till en
europeisk författare. Han lämnade med sin
hustru Polen, uppehöll sig i Schweiz, Tyskland
och Frankrike, strövade kring i
Medelhavsområdet, besökte 1910 sina anhöriga i New
York och slog sig sedan ned i Paris, tills kriget
kom. Sedan dess har han huvudsakligen bott
i U. S. A. I Schweiz skrev han sitt mest kända
drama, det förut nämnda "Gott der Rache",
som Reinhardt uppförde i Berlin 1910. Motivet
har varierats av flera samtida författare, bl. a.
Shaw. Aschs drama handlar om
bordellinnehavaren, som fostrar sin dotter i vekaste oskuld,
tills hon motståndslöst dras ned i det stinkande
träsket. Den brutala, vidriga miljön målas med
hänsynslös öppenhet, rännstenstyperna är allt
annat än skrivbordsprodukter. Det är ett
allvarligt drama med en egendomlig touche av
den orientaliska poesins sinnlighet över de
sociala och etiska konflikterna.
Vid sidan om skisser, noveller och dramer
prövade Schalom Asch under 10-talet också på
att skriva romaner. Hans erfarenheter omfat-
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
