- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
395

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maj—juni. N:r 5 - Bernhard Tarschys: Schalom Asch — aposteln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCHALOM ASCH

— APOSTELN

försj unkenhet utan i renhj ärtenhetens och
offerviljans omedelbarhet. Det är en legend, som
svällt ut till en roman. Verklighetens mark bär
Jechiel, men hans hjärta och trosinnerlighet
bär honom och hans verk mot overklighetens
högre verklighet. Läsaren må reagera hur han
vill mot den atmosfär, den livsinställning och
trosväg, som är Jechiels. Men han kan ej undgå
att fångas och fängslas av det allvar, den
förälskade gripenhet och den episka kraft, varmed
Asch gestaltat denna judiska
Franciscusskild-ring.

Då Schal om Asch gav sig i kast med att
i "Mannen från Nasaret" (svensk översättning
1941) skildra Jesu liv, hade han en
förtrogenhet med den bibliska världen som få att falla
tillbaka på, han hade ägnat åratal av sitt liv
att studera stora brytningsperioder i
mänsklighetens historia, han kände trakterna i Palestina
och kring Medelhavet, han hade personlig
religiositet och intim förtrogenhet med det
religiösa livets egenart, han hade gestaltskapande
kraft, dramatisk fantasi och episk glädje. Det
var en prövande och vansklig uppgift att söka
ingjuta nytt liv i gestalter, som är så
förtrogna och så fjärran. För den kristne låg det
något förmätet i att en jude skrev om
kristendomens helige, för juden låg det något
skrämmande i att en jude skrev om det som genom
historiens gång blivit till judendomens
motsats.

Man kan ej säga, att Asch lyckats med sin
uppgift. Det hade varit mer än förvånande.
Hans styrka ligger främst i miljöskildringen
från det lilla Palestina, sönderslitet av hetsiga
partistrider, upprört av sociala konflikter,
sargat av romerskt förtryck och stegrande sig
i skummande trots, detta trosfejdernas,
fanatismens, livsvisdomens och dårskapens land, där
marken var beredd för revolutioner och under.
Men det kompositionella greppet är alltför
utspekulerat, den psykologiska förmågan räcker
ej helt till för den fordrande gestaltningen

av världshistoriens mest fängslande förkunnare.
Ämnet fordrar distans och intimitet. Asch
befinner sig någonstans mittemellan. Som roman
är boken diskutabel, som dokument har den
däremot ett oförtydbart intresse. Särskilt i
Amerika väckte den till liv en debatt, som
ingalunda var betydelselös. Den rörde först och
främst i vad mån Aschs framställning var
historiskt riktig, vidare om hans — judens —
tolkning av Jesus-gestalten kunde anses
representativ ur kristen respektive judisk
synvinkel.

Inför den diskussion, som Jesus-romanen
väckte, kände sig Schalom Asch uppfordrad att
söka fixera sin religiösa uppfattning och
grundsyn. Det skedde i den intressanta
religionsfilosofiska skrift, "What I Believe", som han
publicerade 1941, samtidigt som han arbetade på
sin stora Paulus-roman.

I den religionsfilosofiska bekännelseskriften
formulerar Asch sin uppfattning om sin mission
som diktare. I djup känsla av den förkrossande
börda tiden lagt på hans skuldror känner han
sig förpliktad att söka väcka gamla minnen
till liv, att peka på åldriga moraliska värden,
fyllda av den förlossningens kraft, som vi och
vår tid ropar efter. Liksom det finns
färgblinda och tondöva, finns det människor som
saknar trons begåvning, vilka gått miste om
den trons instinkt, som är förutsättningen för
de stora upplevelserna av det översinnliga i det
sinnliga. För honom är troslivet det centrala
i den mänskliga tillvaron. Gudsförtröstan och
gudssökande bryter vardagens tröstlöshet, ger
utstrålning mot kosmos, gör människan till en
del av evigheten och spränger den jordiska
isoleringen. Men denna tro, skärningspunkten för
de högsta strävandena hos stammen, folket,
kyrkan eller samfundet, måste ständigt erövras
på nytt. Inom trons värld härskar ingen ödslig
determinism. Han citerar med hänförelse den
rabbinska satsen: "Allting är i Guds hand —
utom gudsfruktan."

395

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free