Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Gustaf Rune Eriks: Kom till mig, om du vill! Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOM TILL MIG, OM DU VILL!
ont i huvudet, och det blev inget mellan honom
och den andra flickan ...
Jag måste sova, tänkte han och vred sig mot
väggen igen.
Och plötsligt var han mycket trött och mycket
sömnig och sjönk in i mörkret, förenades med
det. Men så tyckte han att han stod högt på en
takås och ramlade framstupa: han rutschade
utför tegelpannorna och föll över kanten med
huvudet före, och gatan hade kullerstenar djupt
under honom... Han vaknade tvärt ur dvalan
och hjärtat dunkade hårt, och han tänkte att
han rökte alldeles för många cigarretter på
kvällarna. Sen tänkte han på att vila och
somnade. Han var nästan medveten om att han sov.
Så övergick den känslan i en ny skräckdröm:
han tyckte att han gick omkring i staden och
solen sken över asfalten : invid en husvägg fick
han se en liten flicka ligga i en underligt
förvriden ställning: han märkte på långt håll att
det var Berit och skyndade fram till henne, och
då såg han att hon var död : halva huvudet var
krossat, och hennes ögon stirrade döda och
tomma mot honom ...
Han vaknade av att han kved högt. Han satte
sig upp i sängen, och hjärtat dunkade hårt och
ojämnt. Han var åter klarvaken. Vinden låg på
mot fönstret och rutorna skälvde lite. En
spårvagn gnisslade borta vid ändstationen.. Han
kände hur ensamheten och ångesten grep tag
hårt om honom och gjorde honom sömnlös.
Han drog filtarna åt sidan och steg ner på
golvet. Han stack fötterna i tofflorna och drog
på sig morgonrocken. Sen gick han fram till
fönstret och såg ut. Tallarna vajade våldsamt
av och an i blåsten. Mörkret var blått över snön.
Stjärnorna gnistrade hårt. En lykta vid vägen
kastade ett blekt sken in över trädgårdens
frusna snötäcke, där äppelträdens kronor
bildade suddigt darrande skuggor. Vinden avtog
i styrka och det blev nästan tyst. Rymden var
djupt mörkblå.
Instinktivt ville han tända en cigarrett, men
så kom han att tänka på att han inte borde röka
och blev stående stilla vid fönstret. Utan att
tänka stod han flera minuter och stirrade ut
mot skogenL Snett åt vänster var träden glesa,
och där urskilde han plötsligt en djupsvart
skugga flyta fram över snön. Och sen hörde
han rösten:
— Satan! Kom, Satan!
Han kände en isande skräck, fast han genast
visste att det var den gamle enstöringen som
kallade på sin ulmerdogg. Han fylldes av en
förtätad, förlamande känsla av alltings
väntande död, och han märkte att han darrade.
Och så hörde han åter rösten:
—• Satan! Hitåt, Satan!
Han såg den nattliga skräckfiguren och hans
hund röra sig mellan träden. Mannen bodde
i ett litet förfallet hus vid slutet av bivägen.
Ulmerdoggen sprang före och den gamle följ de
efter med långsamma steg. Snart var de helt
ur sikte. Vinden kom svepande med förnyad
styrka. Stora grinden gnällde lite, den var
nog inte stängd ordentligt. Det susade i
tallkronorna. Ät vänster, bortom staketet och den
långsträckta bergknallen, stod granarna som en
mörk massa med taggig överlinje.
Han kände att han inte härdade ut längre,
han måste tala med någon, få ett uns mänsklig
närhet. Om Sanghild var annorlunda, om hon
kunde förstå... Han visste att han borde gå
och lägga sig igen, försöka sova, Men hans
känslor var för starka. De drev honom att
öppna dörren till hallen, att korsa hallgolvet
och skjuta upp dörren till sängkammaren, De
drev honom att gå fram till den stora breda
sängen och viska:
— Är du vaken?
Han visste att hon var vaken : hon sov alltid
lätt, svalt, behärskat.
— Ja, vad är det? sade hon.
Han hörde på tonen i hennes röst att hon
var klarvaken, på helspänn. Det var ingen
värmande, välkomnande röst — inte en röst som
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
