Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Teater och film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATER OCH FILM
Film
Det hände i Skottland (I Know Where I’m
Going). Michael Powell och Emeric
Pressburger. Eagle-Lioru
I verkliga livet händer det ju ibland att
framåtsträvande flickor lyckas i sin föresats
att gifta sig till slott och millioner, men om en
sådan föresats är utgångspunkten för en
filmkomedi behöver man inte vara hasardspelare
för att våga ett högt vad att flickan aldrig skall
bli gift med sin millionär utan i stället med en
yngre person utan ordnad ekonomi. Vanligen
sitter det hårt åt för den fattige riddaren, de
unga tu försöker mest övertyga sig själva och
varandra hur illa de egentligen tycker om
varann, men var lugn, om inte förr så på själva
altargången tar flickan sitt förnuft till fånga
och undgår den hotande katastrofen att ge sig
åt en man som hon inte älskar. Filmens
romantik kretsar gärna kring Mammons nederlag, det
är logiskt för en konstart som är till den grad
nerlusad med pengar.
Denna engelska film berättar den gamla
historien men på ett nytt och mycket
charmerande sätt. Upptakten är farsmässig med drag
av René Clairs satiriska vanvett och filmatiska
espri. Flickan har fått uppbrottsorder och
lotsas av den väntande allsmäktige
brudgummens lokala representanter från
kommunikationsmedel till kommunikationsmedel tills hon
något yrvaken befinner sig på en ö bland
Hebri-derna, omgiven av sällsamma gaelisktalande
urinvånare och en ödsligt storslagen natur.
Genom den töckniga havsluften skymtar hon
ön Kiloran, där millionären hyrt sig ett slott
av den utfattige lairden. Men sedan kommer
hon inte längre. Det blåser upp storm, och hon
har bara att vänta dag efter dag på båtlägenhet
tillsammans med en sjöofficer på permission,
som visar sig vara den rätte herren till Kiloran
och småningom också givetvis den rätte
brudgummen. Attraktionen mellan dessa bägge
strandsatta passagerare (Wendy Hiller och
Roger Livesey) är både vad beträffar de
psykologiska och fysiska aspekterna ganska subtilt
utvecklad, den utlöser sig bl. a. i ett sj
älv-mordsmässigt försök från hennes sida att i en
liten motorbåt med honom som desperat
följeslagare trotsa stormen — en seglats som för
i tankarna den berömda forsfärden i "Sången
om den eldröda blomman". Överhuvudtaget
erinras man ofta om den nordiska filmens
storhetstid när man ser dessa bilder av en
egenartad natur som vetter mot ett tidlöst, tungsint
hav och dessa genuina folktyper som filmen
med dokumentarisk äkthet återger i arbete
och fest. Här finns också en borgruin med en
förbannelse vilande över sig, ett slott med ett
hyperengelskt brackherrskap och en trevlig
villa med chintzmöbler, hundkennel och en
tokig överste som lyckats dressera en örn till
falkjakt. Denna halvförvildade, en aning
rubbade brittiska överklass, som på ett för
utlänningar oåtkomligt sätt lyckas balansera på
gränsen mellan det snobbistiskt affekterade och
det suveränt naturliga, är skildrad con amore.
Utan att vara eller vilja vara något större
konstverk är "Det hände i Skottland" ett
ovanligt intelligent prov på engelsk filmproduktion
och en fingervisning om i vilken riktning
filmen kan nå sina mest tillfredsställande
resultat med utnyttjande av sina speciella resurser.
Georg Svensson
Sjunde slöjan (The Seventh Veil). Compton
Bennet. Eagle-Lion.
"Sjunde slöjan" begagnar liksom
"Trollbunden" psykoanalysen som ram för en
kärlekshistoria, vars banalitet och oärlighet skall
överskylas av ett påsmetat falskt djupsinne.
Patienten i det engelska fallet är en kvinnlig
pianist som råkat i ett tillstånd av djup apati.
Enligt vad psykoanalytikern under
hypnosbehandling lyckas lirka ur henne är anledningen
en hysterisk rädsla för handskador, som ympats
in i henne sedan barndomen och nu genom en
brutal bestraffning av hennes förmyndare och
impressario — han slår henne med sin käpp
över fingrarna — resulterat i en chock med ty
åtföljande förlamning av viljelivet. Halva
filmen rekapitulerar via hypnosbehandlingen vad
som föregått chocken: den tidigt föräldralösa
flickan har tagits om hand av den demoniskt
dystre, romantiskt ofärdige förmyndaren, själv
genom en familjetragedi tragiskt modersfixerad
och erotiskt hämmad, har av honom dresserats
som ett cirkusdjur till konsertpianist, avskurits
från umgänge med jämnåriga och tvingats att
för sin konsts skull bryta med de två män som
velat gifta sig med henne. I sanning ett sorgligt
öde som i och för sig kunde räcka till apati,
livsleda och motvilja mot pianospel, dessutom
berättat med humorfri okänslighet för de paro-
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
