Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Knut Jaensson: Lars Hård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS HÄRD
här i världen, men läsaren blir — och med
rätta — aldrig övertygad om att denne
fångvaktare, trots sin obestridliga hygglighet,
verkligen har blivit avskedad och arbetslös. När
man har passerat trilogins första hälft kan man
överhuvud här och där konstatera en viss
osäkerhet i greppet, en lust att lägga på för
starka färger eller att ge efter för ett mera
schablonmässigt framställningssätt.
Ibland har livet ett fint sinne för
komposition och konstnärlig verkan, men ibland
levererar det en film av vilken konstnären måste
klippa bort nittio meter av hundra. Fridegård
har i regel en stark känsla för när livet är på
konstnärligt humör, och hans princip är att
gripa dessa ögonblick i flykten. Men liksom
han understundom kan förledas till
konstnärliga svagheter genom att lämna
direktupplevelsernas väg kan han ibland också förlora det
konstnärliga greppet genom att alltför noga
följa den faktiska erfarenheten i spåren. Det
förra missgreppet leder till det melodramatiska,
det senare till det refererande. Man kan hitta
exempel på båda dessa missgrepp i senare
delen av trilogins andra och i förra delen av
dess tredje del.
Vad åter den år 1942 utgivna fortsättningen
på "Lars Hård" beträffar, "Här är min hand",
som inte närmare ska behandlas i denna
uppsats och som inte heller ger några egentligt
nya bidrag till kännedomen om Lars Hårds
karaktär, så innehåller den både i början och
i slutet mycket fina partier och är dessutom av
stort intresse genom sina dokumentariska
skildringar av hur de tre första delarna av det
självbiografiska verket mottogs av förläggarna och
kritiken och genom att ytterligare understryka
den starka livsvilja tack vare vilken, som det
förefaller, Lars Hård lyckades bli herre över
sin tuberkulos. Men särskilt mellanpartiet, det
som skildrar de litterära vedermödorna, är i alf
sin sannfärdighet sett, som det heter, på för
nära avstånd och har, konstnärligt, en refe-
rerande karaktär. Fridegård har där ett, i mitt
tycke, inte riktigt fritt förhållande till stoffet.
7
I senare delen av "Barmhärtighet" finner
man å andra sidan ett exempel på författarens
fina utnyttjande av livets konstnärliga
kompositionssätt. Lars Hårds kärleksfulla vård av
sin kräftsjuka och dödsdömda moder — efter
hemkomsten från fängelset — är för den
uppmärksamme läsaren ingen överraskning. Men
för alla dem — och det var verkligen många —
som uppfattade Lars Hård som en råbarkad
sälle måste avslutningen ha verkat lika
förbryllande som de flesta upptäckter som livet
brukar ha i beredskap, för så vitt dessa läsare
nu inte helt resolut förklarade slutet för oäkta.
Lars Hårds ovanligt goda förhållande till
sina föräldrar, så fint genom kärvheten i sin
värme, har också blivit en konstnärlig tillgång:
det har gjort att trilogin kommit att få två inte
bara pregnanta utan också inifrån sedda
bifigurer som verkligen är levande gestalter på
samma sätt som huvudpersonen och som
dessutom tillhör de mest äkta och mest sympatiska
figurerna i svensk folklivsskildring.
Fridegård är en typisk jagförfattare, och det
är tydligt att han måste känna mycket stark
sympati för andra människor för att kunna
skildra dem annat än med få och träffsäkra
streck. Å andra sidan kan man aldrig upphöra
att beundra den frånvaro av all idealisering
med vilken han har förmått teckna de två
människors samlevnad och karaktärer som
förefaller att ha stått honom, på ett sätt, närmare
än några andra. Man minns Lars Hård i otaliga
situationer, men man har också ett ytterst
levande minne av hans mor med sin ständiga
omtanke, sin självutplåning, sin inbundenhet,
sin stoicism och sin tysta myndighet, allt
om-strålat av den fridegårdska humor som på ett
så ytterligt exakt sätt framhäver begränsningen
i hennes hustruliga och moderliga livsinställ-
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
