- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
568

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Stig Ahlgren: Den stora brevskriverskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STIG AHLGREN

som Prousts. Hon mutade inte kammarpigan att
röja sin matmors hemligheter. Det förbjöd den
aristokratiska stilen. Men liksom kriget är
politik med andra medel, så var i det Frankrike,
som enväldet började dana till en enda stor
salong, brevet en artig och spirituell samvaro
med an-dra medel, ett uttryck för den
verbali-sering av tillvaron som vart följden av att ett
handlingskraftigt släkte avskurits från makten
och förvandlats till ett pratande, dansande,
älskande och intrigerande bihang till tronen.
För varje mil som en av dessa aristokrater lade
mellan sig och Versailles fordrades en allt
intensivare bevakning av vad som tilldrog sig
i kgl. huvudstaden. Ur en synpunkt var
brevskrivandet ett uttryck för den spontana lust de
bildade kretsarna erfor att i skrift befästa den
höga samtalsnivån, ur en annan får man främst
trycka på själva nyhetsförmedlingen, som steg
i betydelse i och med att alla viktiga
avgöranden koncentrerats till Paris, där de var
utspridda över den kungliga arbetsdagen.

Madame de Sévigné har kallats sitt sekels
mest lysande journalist. Hennes "presstjänst"
var föredömlig. Nykter källkritik förenades i
hennes rapporter med den fantasins rörlighet
som tillät korrespondenten att blåsa liv i
detaljerna och berätta vad hon uppsnappat i andra
eller tredje hand med en bevingad skärpa i bild
och uttryck, som annars i bästa fall kan
utmärka det kvalificerade ögonvittnet. Det är
frestande att citera något av de stora
slagnumren i hennes epistolära olyckskrönika, Turennes
död på slagfältet, när en kanonkula klipper av
honom i veka livet, eller Vatels självmord, sedan
det konstaterats att steken inte räckte till vid
kimgens jaktmiddag. Denna tragiska episod
finns för övrigt med i det Sévignébrev som
ingår i Schuster—Hagbergs antologi "Märkliga
brev". Men jag väljer hellre att i sin helhet
återge en epistel, så bräddfull av otvunget liv,
kvävd skrattlystnad och sunt kvinnligt
sensationsbegär att man gnuggar sig i ögonen. Är

detta skrivet? Man känner sig som om man
blivit felkopplad och råkat avlyssna ett
telefonsamtal. Ett praktexempel på vad Faguet har
kallat conversation écrite. Det är ett brev från
Madame de Sévigné till hennes kusin, markis
de Coulanges, och det slungar läsaren mitt in
i den sista hovskandalen. Monsieur de Lauzun
var en hovstreber och galenpanna av ganska
enkel familj, la grande Mademoiselle
Ludvig XIV:s kusin och deras kuppförsök den
klassiska förebilden till dylika
överrasknings-aktioner långt in i våra dagar:

Paris, måndag 15 dec. 1670.

Jag ska berätta dig något alldeles fantastiskt, något
alldeles häpnadsväckande, något alldeles tokigt, något
alldeles mirakulöst, något alldeles svindlande, något
alldeles oerhört, något mäkta besynnerligt, något
alldeles otroligt, något absolut oväntat, något väldigt
stort, något väldigt litet, något mycket sällsynt, något
mycket banalt, något hemskt sensationellt, något
absolut hemlighållet, till idag, något strålande över alla
gränser, något avundat av alla, med ett ord något
som bara hänt en gång förut under seklernas lopp
och då inte i samma grad, en sak som är otrolig i
Paris (och ännu otroligare i Lyon), en sak som
väcker allmän bestörtning, en sak som gör Mme de
Rohan och Mme d’Hauterive ifrån sig av förtjusning,
en sak, som sagt, den där skall gå av stapeln om
söndag och kommer få folk att tro att de ser i syne,
en sak som ska gå av stapeln om söndag men kanske
inte ägt rum om måndag. Nej, jag kan inte säga det.
Gissa! Jag håller tre mot ett att du inte kan. Du ger
upp? Nå så får jag väl tala om det. M. de Lauzun
ska gifta sig om söndag i Louvren, gissa med vem!
Jag håller ett mot fyra, mot tio, mot hundra att du
inte kan. Mme de Coulanges säger (adressatens
hustru. Ö. a.): "Det var knepigt att gissa. Det är
Mme de la Valliére. — Nej, Madame. — Då är det
Mlle de Retz. — Nej, nej, det där var landsort. —
Ja, vad vi är dumma, det har du rätt i. Det är Mlle
de Colbert. — Ännu mindre. — Då försöker vi med
Mlle de Créquy. — Också galet". Nå, jag får väl
säga det själv: han gifter sig, på söndag, i Louvren,
med kungens tillåtelse, med Mademoiselle, med

Mademoiselle de ... Mademoiselle___säg namnet —

Han gifter sig med Mademoiselle. På min heder, det
är sant, med Mademoiselle! La Grande
Mademoiselle, Mademoiselle, dotter till salig Monsieur,
Mademoiselle, sondotter till Henrik IV, Mademoiselle

568

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free