Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Alfred Kazin: Brev från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFRED KAZIN
sin tjänstgöring i generalstaben vid Eisen,
howers högkvarter — "Top Secret". Dess
genomgående refräng är britternas ogärningar
och påståendet att de saboterade de
vänskapliga förbindelserna mellan amerikaner och
ryssar och förde kriget endast för att bevara
imperiet. Sålunda har den hemliga delen av
krigets historia genom ett vulkaniskt utbrott
bragts till förstasidorna, och mr Ingersoll
framstår för de ryssvänliga krafterna här i landet
som en hjälte. Det verkligt intressanta hos
denna bok tycks emellertid vara att den flyter
på de djupa strömmar av antibrittiska känslor,
som finns här. Bokens stil och hållning är den
exalterade journalistens, som har en "flash"
(d. v. s. snabbt åldrad) historia att komma
med. Dess verkligt intressanta sida är inte
avslöjandena ur krigets interna historia utan dess
vädjan till ena parten i den monotona och
oroande kampen mellan Anglo-Amerika och
Ryssland. Ett annat arbete som förtjänar att
nämnas är Morris Ernsts "The First
Free-dom", en väldokumenterad studie av en av
Amerikas mest energiska liberaler över
monopoliseringen av amerikanskt tidningsväsen och
den snabbt förminskade raden privatägda,
oberoende tidningar.
En intressant historik över The Little
Maga-zine har just utgivits av Frederic J. Hoffman,
Charles Allen och Carolyn F. Ulrich. Den
påminner dem av oss, som vet hur mycket
Amerikas verkliga litteratur har att tacka de
små litterära magasinen, om att våra dagars
litterära tidskrifter snarare utmärks av
snobbism än av fribytaranda. Våra dagar får
sannerligen inte skåda någon litterär renässans,
och den saken ser man ingenstans bättre belyst
än i de små litterära magasinen och i litterära
kvartalsskrifter av highbrowtypen som Kenyon
Review, Partisan Review och Sewanee Review.
Alla är utmärkta organ, oumbärliga för den
som verkligen intresserar sig för litteraturens
framtid i Amerika, men deras mest utmärkande
drag för tillfället är nervös osäkerhet. De söker
litterära normer i stället för att skapa dem.
Så länge den franska existentialismen var ny
och betydelsefull — och alla är ju svaga för
Paris — kunde dessa tidskrifter fylla sina
spalter med de senaste litterära upptäckterna.
Men existentialismen som mänsklig ödesfilosofi
och existentialismen som uttryck för fransk oro
och avsmak gentemot tiden tycks vara två helt
olika saker, och med den konventionella
mor-biditet som utmärker vår tid tycks det bli allt
svårare även för fransmännen att hålla fast vid
den. Existentialismen spelar samma roll för
U. S. A :s intellektuella som de amerikanska
skogarna gjorde för Chateaubriand för hundra
år sedan: den är en inverterad illusion, och
ehuru man kan exportera illusioner, går det
inte så länge de bara är teorier.
Den kommitté, som utdelar pulitzerpriset till
författaren av årets bästa roman, bästa
diktsamling, bästa bok om amerikansk historia
o. s. v., har i år inte delat ut några pris för
romaner eller poesi. Vad romanpriset beträffar
kan man knappast klandra kommittén. Inom
poesins område förefaller den inställda
prisutdelningen att vara en invecklad manöver,
utförd för att vederbörande skall slippa
uppmärksamma W. H. Audens "Collected Poems".
Auden och T. S. Eliot har bytt länder, och
Auden är nu amerikansk medborgare och mer
än det — amerikansk intellektuell. Priset i
amerikansk historia tilldelades med all rätt en
förträfflig bok av en ung vetenskapsman från
Harvard, Arthur Schlesinger J:rs "The Age
of Jackson". Detta arbete utgör en av de mest
inträngande studier i amerikansk historia som
utgivits i våra dagar, och dess utomordentliga
försäljningsframgång ger ett exempel på det
djupa intryck TheNewDeal gjort i amerikanskt
tänkande. Ty det framgår utan vidare att mr
Schlesingers bok vill påvisa den elementära
likheten mellan å ena sidan de reformrörelser,
som för hundra år sedan leddes av president
586
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
