Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - George Bernard Shaw: H. G. Wells sådan jag kände honom. Översatt av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORGE BERNARD SHAW
eningens kommittéer, så var vår samvaro lika
kordial som förut. Det föll mig aldrig in att
den kunde vara annorlunda, fastän han kom dit
med uppenbara farhågor över hur han skulle
bli bemött, vilka genast förbyttes i vår vanliga
trevliga vänskap.
Ingenting kunde minska hans popularitet.
Jag var en gång tvungen att leda oppositionen
mot honom i en offentlig debatt, när han gick
med i Fabian Society och angrep dess ledare
(tio år äldre, styvare och mera erfarna än han),
varvid han inte bara underkände deras politik,
utan hänsynslöst tog heder och ära av dem och
pådyvlade dem de mest skumma motiv. Jag
tvingade mig till att bli styrelsens talesman
för att förhindra att han skulle bli kvaddad av
hårdare händer. Att jag med största lätthet och
fullständighet besegrade honom var ingenting,
det var som att boxas med en nybörjare som
knockade sig själv vid varje slagbyte. Men trots
att Sällskapet inte gav honom en enda röst
förebrådde det mig min förmenta hårdhet och
skänkte all sin sympati till H. G. Om han hade
varit den mest taktfulle och självbehärskade av
dödliga, så kunde han inte ha blivit hälften så
omtyckt.
H. G. var uppriktig, nykter och flitig,
egen-skaper som man inte alltid förbinder med
geniet. Han tyckte om att samla ihop unga
människor och hitta på nya lekar åt dem. Eller
att vara domare i de gamla, med pipan i hand
som det anstod hans faders son. I en tid, präglad
av konversationskonstens mästare som
Chester-ton, Belloc och Oscar Wilde, konversatörernas
furste, var han förstklassigt sällskap utan att
någonsin ta på sig en air av diva. Ingen tyckte
någonsin illa om att träffa honom.
Hans plats i litteraturen och i sin tids
politiska utveckling måste jag låta anstå till ett
annat tillfälle eller till andra uttolkare. Han
förutsåg det europeiska kriget, stridsvagnen,
flygmaskinen och atombomben; och han kan
sägas ha skapat det idealiska hemmet och vara
fader till det monteringsfärdiga huset. Den
fabianska socialistiska doktrinen hade han inte
många tillskott att ge, ty han föddes tio år för
sent för att vara med i dess födslovåndor.
Arbetet hade redan utförts av Sällskapets gamla
gäng så bra som det överhuvudtaget kunde
göras. När han kände sig som ett femte hjul
under den fabianska vagnen rymde han fältet,
men först sedan han mycket effektivt hade
blottat det föråldrade och meningslösa i den
gamla socken- och grevskapsindelningen som
underlag för den kommunala gränsindelningen.
Det är ingen ända på vad jag skulle kunna
säga om honom om jag hade plats och tid.
Det som jag här har sagt är bara vad kanske
ingen annan skulle ha sagt.
Återgivet med benäget tillstånd av The New Statesman and Nation. Översatt av Georg Svensson.
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
