Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Tage Aurell: Grindstolpe. Berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAGE AURELL
mer och hade inte ett enda dugg bråttom. Och
så stannade hon intill en gran och under granen
stod kalven —•
(Fort i graven nu, det vore nånting! Smita
ner i kistan och dra locket över sig.)
— stod upprätt och såg på mig med de
vackraste ögon du skulle ha tänkt dig. Och
naturligtvis var han hungrig stackarn. Men nu skall
du få höra! Tror du aset släppte honom till!
Där kom lillen och satte nosen in mot juvret
men i detsamma fick han sig en spark så han
for jaggu for han en två tre meter —
Johannes Åsbom går baklänges nu och skall
mäta upp hur långt kalven for.
Samtidigt stiger hans åhörare ut på vägen
igen, tar i sammetshatten lite grand.
■—- Det var bra, säger Åsbom till sina
kvinnfolk vid kvällspotatisen. — Det var bra att jag
hade den här historien om kalven att förvilla
honom med. För det såg jag ju strax. Det såg
jag så väl vad doktorn hade sagt.
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
