Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Ivar Lo-Johansson: Tankar vid en lantarbetarkongress. Ur en kommande bok, ”Stridsskrifter”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TANKAR VID EN LANTARBETARKONGRESS
svenske författaren fasar för att sysselsätta sig
med samhället istället för bara med sig själv
beror på att han då inte längre tror sig kunna
vara ett geni. Ett geni är ensamt som Mont
Blanc. Han sysselsätter sig därför endast med
sig själv. Han har från lindorna börjat samla
erfarenheter om sig själv. Om samhället vet
han så gott som ingenting. Och framförallt,
han vill ingenting veta. Det vill inte ett geni.
V
Konsten och klassen. Även de ensligaste
själar brukar på tal om social dikt framhålla
att deras komplicerade upplevelser inför
exempelvis ett träds skönhet eller havets yta kan ha
socialt värde. De brukar i argumentbrist hävda
att deras dikt hjälper den sociala mänskan att
för ett ögonblick glömma att hon är social.
Varför talar de så mycket om social dikt om
de inte hade dåligt samvete? Det är det dåliga
samvetet som gör att överhuvud diskussionen
om social diktning nånsin uppstår. Diktaren
känner sig som en rymling. Han har rymt från
samhället, från klassen, från de många
mänskornas liv. Det är samma pubertetsfenomen
åter, åter. Det lever ohöljt kvar från den tid
när han inte fick vara ute och springa som han
ville om kvällarna. Att ligga i sin säng var då
för honom att vara "social". Att springa i
enbacken var att vara "diktare".
Den sociala romanen, den tendentiösa
sam-hällsromanen och kollektivromanen, angrips
nu från alla håll. Delvis beror det på att de
flesta kritiker är ett slags centrallyriker. Men
problemet ligger djupare. Det dåliga samvetet,
som oftast är omedvetet, spelar här sin roll.
Om det är sant som det påstås att också
jagdikten är en smula social, så kan det ju inte
vara något fel med att vara det. Men om en
bok, som är social snarast mot sin vilja, är en
bra bok, fordrar konsekvensen att en bok som
är socialt medveten måste vara åtminstone
klarare tänkt. Hurdan den annars är som bok
avgörs av hur den är som konstverk.
Förhållandet att tendensromanen misskrediterats av
så många fantasilösa, okonstnärliga missfoster
är inte utslagsgivande för artens livsvärde. Hur
har inte den borgerliga romanen fått bära
misslyckandets tegelbördor?
All litteratur är propaganda därför att den
vill tvinga läsaren att se på ett visst sätt. Så,
som författaren ser. Författaren hör hemma
nånstans. Är han borgerlig är dikten borgerlig.
Är ban radikal är dikten radikal. Varför skulle
vi frånkänna borgerlig diktning dess betydelse?
Har ni tänkt på vad det avgör en författares
syn om familjen har haft tjänare i hans
barndom, eller om hans familj varit just dessa
tjänare?
Om slavarna haft konstnärer skulle det inte
blivit "Venus från Kyrene" och "Apollo från
Belvedere", inte ens "Sliparen" vid Afrodites
fot, utan slaven framställd av en slav. Om hela
vår litteratur av någon orsak gått under år
1900, så skulle alla litterära bevis för
framtiden att det funnits arbetare i Sverige varit Per
Enboms "Fabriksflickan", Rydbergs
"Grotte-sången" och några få litterära dokument till,
av vilka dock intet stammat inifrån
arbetarklassen själv. Ingen inbillar sig väl dock att
det före det nutida klassamhället fanns ett
klasslöst samhälle?
VI
Öden—döden. Den borgerliga romanen
handlar om öden, som slutar med döden.
Arbetarklassen har inga öden på samma sätt
som borgarklassen. En enskild individ inom
arbetarklassen äger inte så mycket, betyder
inte så mycket, märks inte så mycket.
Arbetarnas öden är massornas öden. Arbetarmassan
framför mig i salen drar blicken från
individen till massan. Det är en fingervisning
också för litteraturen. Ur den bilden borde
en ny konst födas.
663
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
