Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOKHYLLAN
Theodore Dreiser: Syster Carrie.
Översättning av Teresia Eurén. P. A. Norstedt &
Söners Förlag. Stockholm 1928.
Före sekelskiftet hade naturalismen som
litterär riktning knappast någon egentlig
företrädare i U. S. A. De enda namn man i
sammanhanget erinrar sig är de jämnåriga och tidigt
bortgångna Stephen Crane och Frank Norris,
men de bör väl närmast betraktas som
representanter för en övergångsform mellan den
roman-tiskt-realistiska perioden och en mera
tidspräg-lad, europeiskt orienterad människosyn. Först
i och med Theodore Dreisers framträdande på
den litterära scenen fick Amerika en diktare
som i fråga om målsättningar och medel direkt
anknöt till den franska skolan.
Dreisers debutbok, "Syster Carrie", utkom
år 1900 och får nog anses vara den första
konsekvent genomförda naturalistiska romanen i
amerikansk litteratur. Dreiser har själv berättat
att läsningen av Balzac var en av hans största
ungdomsupplevelser, och däri ligger väl delvis
förklaringen till att han under sina tidiga
jour-nalistår kunde överblicka det amerikanska
samhället med dess människomyller och starka
motsättningar på ett så oförvillat och analytiskt
djuplodande sätt, att han redan i debutboken
framstår som en alltigenom mogen diktare av
världsformat.
Den fördomsfria syn på människor och
sociala förhållanden, som är utmärkande för
romanen, åstadkom ett slags chockverkan på
de samtida kritiker och övriga läsare, vilka
— i anslutning till tron på den fria viljan —
var övertygade om att mänskligheten kunde
och borde uppdelas i goda och onda individer.
Dreisers biologiska naturalism hävdade att det
är meningslöst att på en människa ställa krav
som är främmande för hennes natur: hon är
helt enkelt bunden vid sina psykiska och fysiska
förutsättningar och går sin självklara väg mot
framgång eller undergång, blind och döv för
moraliska påverkningar, ett offer för slumpen
och den sociala miljön. Människan befinner sig
i ett slags mellanperiod, vacklande mellan
instinkt och förnuft. Hon är påtvingad ett ansvar
som hon inte alltid orkar bära. "På tigern vilar
intet ansvar. Vi ser honom jämställd av naturen
med livets krafter — han är född i deras hägn,
och utan att tänka skyddas han." Dreiser har
lyckats med det som inget samhällssystem
hittills förmått: att utbyta det moraliska och
juridiska fördömandet mot förståelse och
medkänsla. I hans romaner existerar inga "hjältar"
eller "skurkar"; gestalterna är produkter av en
mönstergill objektivitet.
Dreisers determinism har egentligen
åtskilliga drag gemensamma med "den moderna
pessimismen", främst illusionslösheten,
avståndstagandet från all kortsiktig optimism. Men
samtidigt hyste han en sorts framtidstro, en med
skeptiska synpunkter uppblandad tillit till det
mänskliga förnuftet, till livets egen organiska
utveckling. I all sin sammansatthet, i sitt
omutliga sanningssökande speglade Dreiser många
av de problemställningar, som i skärpt form
blivit alltmera framträdande i modern
diktning, och det är väl bland annat därför som
hans första roman verkar så frisk i
jämförelse med till exempel Zolas nu föråldrade
arbeten.
I översikter av amerikansk litteratur brukar
"Syster Carrie" tilldelas en förhållandevis
blygsam plats, den har orättvist kommit i skuggan
av mästerverket "En amerikansk tragedi". Det
är ju ingenting att förvåna sig över; när en
diktare skriver en bok, som klart höjer sig över
hans tidigare produktion, blir följden ofta den
att hans övriga böcker underskattas. Det
förhållandet har man då och då anledning att
beklaga, inte minst när det gäller Dreisers
debutbok.
"Syster Carrie" skildrar hur den
aderton-åriga landsortsflickan Caroline Meeber, fylld
av illusioner och blygsamma ambitioner,
kommer till Chicago år 1889, mitt under den bli-
683
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
