- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XV. 1946 /
685

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NOTISER

Det amerikanska förlaget Viking Press har
utgivit en serie Portables, små behändiga
volymer, innehållande urval ur moderna
amerikanska författares produktion, vanligen en
roman eller bitar ur ett par stycken, pius en
samling noveller eller lyrik. Meningarna kan
vara delade om det lämpliga i att servera
utdrag ur större verk. I ett fall har dock
resultatet blivit högst intressant, nämligen i "The
Portable Faulkraer", vilken i tidsföljd placerat
valda skildringar från Faulkners speciella
sydstatsområde, Yoknapatawpha County,
Mississippi. Utgivaren, Malcolm Cowley, har
skrivit en inledande essay. I en recension i New
Republic påpekar Robert Penn Warren det
intressanta i historiken över det faulknerska
grevskapet, och han har också många egna
intressanta kommentarer att göra. Bl. a. reder
han ut Faulkners förhållande till
negerproblemet och visar att den store
sydstatsskildraren tvärtemot en i Amerika vanlig
uppfattning aldrig uttryckt något negerhat, utan
i stället alltid visat upp det tragiska i negerns
ställning i samhället. "Varje vitt barn föds
korsfäst på ett svart kors" betyder att det
har att dras med en skuldbörda gentemot de
svarta.

Warren har också intressanta saker att säga
om den faulknerska tekniken, vilken ju, om
också i mindre utsträckning än Hemingways,
fått efterföljare utomlands. Det finns, grovt
taget, tre typer av handling i hans berättelser,
säger Warren. Den som förekommer i
"Sanctu-ary", med fast sammanhållen intrig, kärv,
lakonisk stil och objektiv karaktärsteckning — den
opersonliga metoden. Den andra framstår bäst
i "As I Lay Dying" och "The Sound And the
Fury" —- där varje person får breda ut sig för
oss i en replikkonst, som återger hans eget
språk, en dramatisk metod i så måtto, som
författaren inte blandar sig i skeendet, men en
metod, som använder sig av subjektiv
karaktärsteckning. Slutligen finns en tredje metod,
som används i avsnitt av "The Wild Palms"

och vissa noveller, med rapsodisk komposition
och där mian ständigt har känslan av att det
finns en berättande röst i bakgrunden, även
om ingen berättare uppträder i historien.

Den, som inte kände till namnet Robert Penn
Warren förut, gör för övrigt klokt i att redan
nu lägga det på minnet. Han är nämligen inte
bara en framstående kritiker, utan också en
ansedd skönlitterär författare, som nu med
"All the King’s Men" tycks ha fått sitt
definitiva genombrott. Warren har delvis utnyttjat
händelserna kring Huey Long, en demagogisk
och dikatorisk guvernör i Louisiana, som
mördades 1935. Intrigen är liksom många av
Shake-speares i sig själv enkel och melodramatisk,
men historien är berättad på ett sätt, som gör
läsningen av den till ett synnerligen spännande
nöje, och rymmer en människokännedom och
en filosofisk och politisk insikt, som ställer
Warren bland Amerikas bäst utrustade
författare — allt enligt de ansedda kritiker, som inte
dragit sig för att placera boken i jämbredd
med "Moby Dick", "Huckleberry Finn", "The
Sun Also Rises" och andra hörnstenar i
amerikansk prosa.

#

Jean Anouilh, den franske dramatikern, som
av många av sina landsmän placeras ett gott
stycke framom Sartre, har för närvarande två
stycken gående i Köpenhamn, "Antigone" och
"Eurydike". I anslutning till premiärerna har
en ivrig polemik uppstått om hur Anouilh skall
tolkas. De främsta antagonisterna är de båda
marxisterna Ebbe Neergaard i Information
och Eric Danielsen i Land, og Folk.
Kommunistkritikern Danielsen anser Anouilh och
Sartre företräda en livsfientlig riktning, med
självmordet som enda alternativ, ooh anser att
denna eixstentialistiska åskådning, som för all
del utföres med stor talang, är oerhört farlig
för folket. Neergaard däremot, som är en stor
beundrare av de bägge fransmännen, anser att
deras figurer inte får uppfattas som människo-

685

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1946/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free