Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
detta "andra" Tyskland, som även Lörd Vanr
sittart erkänner ehuru han påstår att det bärs
upp av endast 25 % av folket och dessa procent
dessutom ingenting kan uträtta. Brandt finner
denna matematiska uppdelning alltför
skematisk och understryker att den helt lämnar åsido
propagandans makt att föra i övrigt
aktningsvärda människor vilse så att de lockas att
stödja, vad de i själva verket ogillar. Brandt är
mångordig, och han undviker att låsa fast sig
i alltför skarpa formuleringar. Kontentan av
hans argumentering blir emellertid, att man
inte får uppge hoppet om Tyskland, att det
ännu finns möjlighet att "europeisera" landet.
Han är inte alltför optimistisk: han betonar
t. ex., att många tyskar ser sitt enda hopp i en
kommande sammandrabbning mellan väster
och öster. nysklands räddning ligger i stället
enligt Bran ts mening i ett förbättrat
samarbete mellai ryssar och västmakter.
Brandt framstår emellertid som optimist vid
en jämförelse med pessimisten Vinde. Vem som
har rätt får framtiden utvisa. En rätt naturlig
inställning just nu är väl en ytterlig skepsis,
då Tysklands framtid kommer på tal. I varje
fall borde det inte ligga för oss svenskar att
råda segrarmakterna att ta onödiga risker.
Problemet är på grund av Tysklands geografiska
läge, stora folkmängd och säregna historia
ofantligt svårt, och det tarvar sannerligen all
den sakliga belysning, som kunniga skribenter
i god tro kan ge det. Åke Thulstrup
Bilder från kontinenten
Elly Jannes: Människor där ute.
Ögonblicksbilder från Europa 1945’46. KF:s
bokförlag 1946. 9:45.
Författarinnan Elly Jannes ryckte opp i teten
bland våra reseskildrare med den förträffliga
berättelse om sitt lappliv, som hon för några
år sen utgav. Hon besitter onekligen flera av
de egenskaper, som skapar en verkligt god
reseskildrare. Man vill främst understryka hennes
förmåga att snabbt vinna kontakt med
främmande människor. Hennes senaste boks titel
ger därför en god bild av innehållet, ehuru
man måste protestera mot det missbruk av
namnet Europa den innehåller: Europa är
verkligen inte identiskt med den europeiska konti-
nenten — denna nazistiska förvanskning av
verkligheten bör vi inte låta leva kvar.
Elly Jannes har denna gång besökt Danmark,
Tyskland, Tjeckoslovakien, Ungern, Österrike
och Italien, och trots att hennes språkkunskaper
inte tycks vara exceptionella har hon överallt
fått värdefulla personliga kontakter, ja, vunnit
vänner. Hon skriver på tal om en syditaliensk
stad, att där liksom på andra ställen i
världen "florerar kärlek, humor, mänsklighet", och
denna fras täcker ganska bra hennes egen syn
på de människor hon har mött på sin resa.
Kriget finns hela tiden med som en mörk
bakgrund till de enskilda livsödena, och vi får
i själva verket veta ofantligt mycket om vad
som försiggick under de tragiska åren i det
tyskockuperade Tjeckoslovakien, under
Hamburgs skräcknätter i juli 1943, bland de
italienska partisanerna. Den rent sakliga
upplysning som ges är omfattande nog.
Det fordras både företagsamhet och mod för
att ensam ge sig ut på den sönderbombade
kontinenten med dess urusla
kommunikationsväsen. Elly Jannes har den med äventyrslystnad
bemängda lidelse för resor, som ensam kan
övervinna alla sådana hinder. Hon har också
lyckats få sina resebrev fermt befordrade till
hemlandet: det kunde man konstatera, när man
först läste hennes artiklar i veckotidningen Vi,
och det ingav den största förvåningen. Dessa
kontinuerliga rapporter från de mest isolerade
hörn av kontinenten gav intrycket, att Elly
Jannes hade lyckats upprätta speciella
kommunikationslinjer inte bara för sin egen
persons utan även för sina brevs befordran
tvärsöver alla ockupationsspärrar. Det bör sägas,
att de nu publicerade resebreven är identiska
med originaltappningen: de har behållit det
färska intryckets fraicheur.
Ungefär hälften av boken har författarinnan
ägnat Italien. Under Italiens vintersol faller det
sig särskilt naturligt för henne att låta sina
karaktärsteckningar svälla ut till noveller. Det
Italien hon skildrar ser f. ö. ut som kontinenten
i övrigt, dvs. det får sin prägel av
ockupationstrupper och "displaced persons", urusla
kommunikationer och människor som bor i grottor.
Men med sin mycket utpräglat humanitära
inställning är Elly Jannes ingen pedant: hon
försummar varken Pompeji eller Capri eller någon
av de andra vallfartsorterna med tre stjärnor
i Baedeker, och det vackra hon får se gör ett
710-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
