Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Detta innebär inte att inte dikten, "Nattligt
moment", ur vilken den föregående versen en
smula förrädiskt lösryckts, har ett slags
Ferlin-pessimistisk tankegång som också hör livet till.
Hemligheten är väl att man måste debutera för
att lära sig välja och lära att sovra. Ingvar
Holmers diktsamling innehåller vad man kallar
löften, men den innehåller också risker. Dess
största kvalitet är en viss moraliskt fordrande
attityd gentemot livet.
Jämte Anderberg och Stig Carlson är Ingrid
Nyström den färdigaste av de sex diktare som
här anmälts. Inte nog med det: hon måste
betecknas som den i konstnärligt avseende
rikast och mångsidigast begåvade. Hennes dikt
är starkt visuell, ändå blir den till sång. Den
har en fond av passion som gör den till annat
och mer än estetisk lek, nämligen till
nödvändighet, till dikt.
I samlingens mittparti har Ingrid Nyström
ägnat några beundrade målare sin hyllning.
Hennes val är signifikativt: van Gogh, Sandels,
Schjerfbeck och Ivan Ivarsson. Men det är
också signifikativt att hennes dikter till dem
egentligen blott blivit beskrivningar av tavlor.
Hon målar mer i deras anda då hon diktar själv
och om sig själv. De blommor, barn, frukter,
böljor, klippor som fyller hennes dikt blir
aldrig staffage utan liv i direkt relation till
hennes eget. Hon når nästan alltid intensitet
och ofta djup, särskilt när hennes motiv är de
i egentlig mening kvinnliga. Det är svårt att
välja ett citat bland många, men dikten
"Mittpunkt" åskådliggör åtminstone en sida av
denna starka och ändå stilla livsupplevelse:
Att mota vindarna i alla väderstreck
för cirkelns mittpunkt: frid.
Att skapa lä bakom sitt bröst,
att skapa lä bakom sin rygg
och vara högrest runt omkring
och bilda kedja kring det enda, som må skyddas.
O, paradox att kämpa kampen emot kampen
för vindstillhetens zon, som intet vet,
dit intet får nå fram
av anfall, av försvar.
Utan tvivel måste Ingrid Nyström redan med
denna sin andra diktsamling räknas bland våra
främsta skaldinnor, i varje fall står hon i
jäm-bredd med Ebba Lindqvist: har hon ännu inte
nått fram till denna senares strama form så
tycks hon i gengäld äga ett rikare register. Det
är vidare egendomligt att iaktta i hur hög grad
just kvinnliga diktare påminner om varandra
när de nått så pass långt in till sig själva. Där
finns något av samma tonfall av varm altröst
som når oss från Södergran, från några av de
anglosachsiska skaldinnorna, ja, ännu längre
bort: från Sapphofragmenten. Det förefaller
inte otroligt att Ingrid Nyström kommer att
gå längre än hon gjort med denna diktsamling.
De invändningar som ännu möjligen skulle
kunna resas är av formell art: en del dikter
hade kanske ytterligare kunnat koncentreras.
Gunnar Ekelöf
Tungor av eld och vatten
Johannes Edfelt: Bomben och lyran.
Tolkningar. Bonniers 1946. 5: 50.
Lägger man Johannes Edfelts nu till fyra
volymer uppgående tolkningar vid sidan av
varandra — fem med den han tillsammans med
Bertil Malmberg och Irma Nordvang 1934
startade sina strövtåg i främmande lyrikområden
med — ska man finna en medveten linje och
en den personliga smakförfiningens strikta
inriktning och ett ständigt expanderande över
nya fält, som gör det motiverat att tala om
honom som en av den samtida svenska
litteraturens största tillgångar på detta område. För
den som av språksvårigheter och av andra
anledningar är förhindrad att uppsöka den
främmande lyriken i originala tappningar blir
dessa ständigt återkommande läsredovisningar
och lyssnarprotokoll av oskattbart värde.
Den tyskspråkiga lyriken har alltid stått i
centrum för Edfelts intresse. De stora namnen
Hölderlin, Rilke, George, Hesse och Trakl tar
alltid stort utrymme i hans tolkningsantologier.
Där är väl en valfrändskap på djupare sikt,
ett medvetet engagemang i den germanska
diktens urkällor och en anslutning till de
elitskaror, som under den tyska lyrikens mäktiga
valvbågar funnit smärtfylld tillfredsställelse.
Men detta intresse har aldrig drivits till
ensidighet i Edfelts tolkargärning — även fransk,
engelsk och amerikansk lyrik har funnit svensk
form i Edfelts förfarna händer.
I en recension av "Tolkningar" i dessa
spalter 1940 uttryckte Artur Lundkvist en för-
775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
