Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Januari. N:r 1 - Edmund Wilson: Mannen som jagade bitsköldpaddor. Novell. Översättning av Thorsten Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDMUND WILSON
skavde av huvudet. Vilket gott ändamål,
frågade han sig full av vedervilja, kunde en sådan
varelse tjäna? Underjordisk, ful och brutal —
med en enda tanke i huvudet, eller rättare sagt
en enda instinkt i sitt väsen: gripa tag i bytet
och hålla det under ytan. Sköldpaddan hade
huggit efter ringen som höll ut nätet, och
inte ens nu när huvudet var avskuret släppte
käkarna taget.
Stryker bände loss huvudet från nätet och
kastade det i vattnet; en ny sköldpadda dök
upp och nafsade åt sig det. Varför då inte byta
roll med naturen? Varför inte gå på rov efter
det som gick på rov efter oss? Varför inte
exploatera den motbjudande dysköldpaddan,
som hans vän från Södern hade föreslagit?
Varför inte dagligen uppsluka henne i
sköld-paddssoppans form? Och om man inte orkade
äta soppa var dag, varför inte förvandla henne
till ett handelsobjekt? Varför inte få gemene
man att äta henne? Låt sköldpaddorna skapa
ekonomiska värden i stället för att förgöra
estetiska! Han flen åt sina tankar som han
uppfattade som rena fantasier; men samma
dag gick han över till Clarence Latouche, och
när han kom var han på sitt expansiva humör,
som Clarence fann ganska skräckinjagande.
— Ingenting kan vara enklare! utbrast
Latouche ytterligt road — han irriterades av de
annonsmanuskript han nödgades tillverka och
njöt av ett tillfälle att gyckla med
verksamheten. Faktum är att en stor del av den
konserverade sköldpaddssoppan i handeln kokas
på bitsköldpaddor, men det står inte i
annonserna. Om ni utan omsvep reklamerade för
fabrikatet som bitpadda, skulle det låta nytt,
och man behöver bara någonting som
appellerar till snobbinstinkten för att få det populärt
bland burköppnarna. Nere i Florida finns det
en karl som lägger in skallerorm, och det borde
vara åtskilligt lättare att sälja bitpaddor. Det
enda viktiga här uppe i Norden om man vill
ha folk att köpa en sak är att man övertygar
dem om att någon sorts social prestige
medföljer produkten — och för bitpaddornas del
räcker det om kunderna får för sig att en
vithårig och präktig negergumma förr i världen
med ett bländande leende brukade servera sin
gamle Massa sköldpaddssoppa. Det räcker med
lite klyftig reklam för att man ska få lika
många att äta sköldpaddssoppa som [han
nämnde ett omtyckt fabrikat av konserverad
lax], och det är ändå inte lika närande som
sköldpadda — det görs av sopor från en
bil-ringsfabrik. Nu ska ni få höra, sa han,
medryckt av sin vältalighet och av viskyn, om ni
sätter i gång sköldpaddsfarmen ska jag skriva
annonstexterna gratis. Jag kan få betalt när
och om ni börjar tjäna pengar på saken.
Asa M. Stryker gick hem, håvade upp två av
de största sköldpaddorna och provåt till
middagen bitsköldpaddssoppa, som tycktes honom
förvånande smaklig. Sedan läste han en del om
sköldpaddornas fortplantning, rörande vilket
ämne han under sitt krig med dem redan hade
inhämtat åtskilligt. Han fyllde på i sin
ut-fiskade damm med sköldpaddor från andra
dammar som han betalade pojkarna i trakten
tio cents styck för, och efter ett par år hade
han ett sådant befolkningsöverskott att han
måste utrusta dammen med fler grodor. Han
var rädd att de inte skulle hugga efter rått kött
som inte rörde sig.
Clarence Latouche hjälpte honom att få fart
på reklamkampanjen och skrev som han hade
lovat annonstexterna åt honom. Vid det laget
hade man inom reklambranschen redan
lanserat en ny idé, som Clarence hade varit en av
upphovsmännen till. Den gick ut på att när
man rekommenderade animaliska födoämnen
framställa djuren som tacksamma, ja hänförda
över utsikten att bli uppätna. Man såg bilder
av manikurerade och bandbeprydda gödgrisar,
som mysande och med glädjesprång föreställde
sig den stund när de i form av fläskkorv skulle
ligga konserverade i glasburkar, och oxar i vita
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
