Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
"genom sina åsikter och sin form inte passa
de affärsmässigt drivna och bedömande
bokförlagen och följaktligen ha små chanser att
bli tryckta" — förrän staten inrättat ett
särskilt, vidsynt bokförlag åt dem. Det är skada
att inte motionärerna velat ge oss namnen på
några av dessa misskända genier av i går och
i dag, det skulle i hög grad ha ökat motionens
slagkraft. Finns det en enda svensk skönlitterär
författare med påtaglig begåvning som inte
funnit en förläggare, även om han till äventyrs
dessförinnan blivit refuserad på något håll?
Svensk film och utlandet
Den svenska filmproduktionen har i fråga
om tekniska hjälpmedel och
produktionskapacitet gått framåt oerhört under de sista åren.
Däremot kan man knappast säga att kvaliteten
hållit jämna steg med kvantiteten. De flesta
svenska filmer håller sig på en i bästa fall
habil underhållningsnivå, och de mera
ambitiösa verk som då och då framkommer och
recenseras med brösttoner (t. ex. "Det brinner
en eld" och "Blod och eld") faller pladask
när de visas utanför landets gränser. Enstaka
undantag från regeln ges; sålunda har Alf
Sjöbergs "Hets" och "Himlaspelet" visat sig
kunna fånga en kräsen internationell publik.
"Hets" fanns t. o. m. med på ett par av de listor
över årets bästa filmer som de engelska
filmrecensenterna gjorde upp nu vid årsskiftet.
Från producenthåll anges ofta som skäl till
de svenska filmernas brister att vår marknad
är liten, vilket utesluter experiment avsedda
för en ännu mindre elit och överhuvudtaget
tvingar till stor sparsamhet vid inspelningarna.
Men att bra filmer och även populära kan
göras med liten apparat finns det utländska
exempel på. Den hollywoodska vräkigheten är
absolut inte något att ta efter, den håller för
övrigt på att gräva sin egen grav. Men man
förstår ändå producenterna när de talar om de
små förhållandena. Det måste bli något pro-
vinsiellt över en film som skall ha utsikter att
gå även ute i bygderna. Enda utvägen ur
stillaståendet synes vara att i högre grad än hittills
söka tränga ut på den internationella
marknaden, så som "Hets" redan gjort det. Detta
dock självfallet utan att uppge den nationella
egenarten i fråga om stil och motivval. Ett
slags filmexport från Sverige äger redan rum,
men en export som landet inte har den fulla
glädjen av. Jag tänker på att den ena
begåvningen efter den andra lockas över till Amerika
eller England (liksom tidigare Tyskland).
Ibland går det bra, som i fallen Garbo och
Bergman och troligtvis även Zetterling, ibland
går det mindre bra. Nu senast meddelar Alf
Sjöberg att han står som åsnan — en mycket
intelligent åsna — mellan två lockande anbud,
ett från Hollywood och ett från England. Han
tycker också att svensk film helst bör inspelas
i Sverige, men om han utomlands tror sig få
bättre spelrum för sina konstnärliga
intentioner än han kan få här hemma så får man
inte förtänka honom att han känner sig frestad.
Det vore tråkigt om vi skulle mista en så
framstående regissör, och i oron blandar sig en
misstanke att dessa engagemangsanbud har ett
dubbelt syfte: dels att pröva nya förmågor,
dels att beröva en konkurrerande filmindustri
dess trumfkort. Ofta har man det intrycket att
när vederbörande väl lockats över så släpps
de på grönbete, utfodrade med feta löner men
inga arbetsuppgifter. Enda sättet att möta
denna konkurrens är för svensk film att vidga
sin marknad och därmed skapa både
arbetsuppgifter och löner som kan förmå de
nuvarande begåvningarna att stanna hemma och
småningom också driva fram de nya talanger
vi är i så hög grad i behov av. Om nu Alf
Sjöberg ändå reser, är det då tillåtet att råda
honom att resa till England, där såvitt man
förstår hans utsikter att komma till sin rätt är
betydligt större än i det överindustrialiserade
och överkommersialiserade Hollywood?
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
