Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Rabbe Enckell: Konsten att misslyckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAB BE ENCKELL
KONSTEN ATT MISSLYCKAS
Vem minnes sig inte ha sett, läst eller
åtminstone ögnat i en populär broschyr
"Konsten att lyckas"! Boken har antagligen varit
en best-seller (annat vore orimligt med de
ambitionerna).
Konsten att lyckas eller "Affärsmannens
husandakt" eller "Framgångens bibel" har
säkerligen något att lära bort. Det blir man
övertygad om, bara genom att flyktigt bläddra
i dem.
Metoden blir fullständigt kartlagd. Det enda
man underlåter att avslöja är, vad ett lyckat
genomförande kostar, icke i pengar, men i
personliga värden.
Huvudsaken är garanterad: man lyckas och
det fullständigare, ju närmare man ställer
målet, ju mer begränsade ambitionerna är.
Om någon lär mig att med ena handen
på ett par sekunder snöra mina kängor, så
lyckas jag måhända lära mig det. Om en
taskspelare trollar bort slantarna i en näsduk,
så fordras det större fingerfärdighet, men är
min härmningsdrift tillräckligt virulent, går
det väl att lära. Att sälja tandpasta kan vara
s/årare, men övertalningsknepen kan
studeras. Och hela skalan ut över alla patenten
till jättefabriker. I varje fall i princip! Man
kan lära sig konsten att lyckas, blott man
inte så noga räknar med individuella
egenheter hos sig själv och andra.
Ju fullständigare man "lyckas", ju
trivialare är man funtad. Framgången avslöjar ens
brister, motgången ens företräden.
Det finns visserligen falska ambitioner och
ambitioner över förmåga, som aldrig
resultera i annat än hopplösa klåperier. Vilket
den utbredda dilettantismen visar
Men även dilettantismen stöder sig på ett
personligt mervärde, som avslöjar, hur
hopplösa resultaten än är, något vitalt.
Endast det bästa är gott nog är en sentens,
som man varsamt bör handskas med. Ty tar
man "det bästa" endast i prestationsmening,
i rekordbetydelse och glömmer att det bör
vara förankrat i helheten och omfattningens
vidd hos varje personlighet, då har man
lämnat alla äkta värderingsgrunder och styr
direkt ut på fåfängans alltid lika livliga
marknad.
Ju mer jag begränsar och isolerar min
uppgift och mitt mål, ju större är chanserna
att lyckas.
Ju obenägnare jag är därtill, ju mer ökas
sannolikheten för att jag misslyckas.
"Vi vet att smärtan är det positiva, lyckan
blott negativ" heter det hos Schopenhauer.
Att "lyckas" är egentligen en term, som
adekvat endast kan brukas om triviala ting.
Ju betydligare saker det är fråga om, ju mer
inexakt och missvisande blir uttrycket.
Att lyckas betyder att man nått ett på
förhand fixerat mål eller också rena lotteriet. De
geniala forskarna lyckas till mänsklighetens
fromma, men — inte heller uteslutet —
kanske också till dess fördärv. Målet är
rationellt satt, även där det har irrationella följder.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
