- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
131

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Rabbe Enckell: Konsten att misslyckas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTEN ATT MISSLYCKAS

Men inför ambitioner, som åsyftar
samvetet och personligheten, kan man icke tala
om "att lyckas" utan att förgripa sig på
sanningen. Här kan man bara tala om "att
misslyckas".

Att misslyckas hör till mänskans centrala
erfarenheter. Konsten att misslyckas till hennes
bittraste, innersta visdomsaspekt på livet.

Lycka och att lyckas är visserligen två
skilda ting. Men de är nära släkt. Om
Scho-penhauer har rätt i att lycka betecknar något
negativt, kan man häri se den naturliga
förklaringen till, varför uttrycket "att lyckas"
adekvatast tillämpas på förhållanden man
lyckats frigöra sig från. I sådana fraser
som "jag lyckades bli kvitt honom" eller "jag
lyckades klara mig undan" eller "han
lyckades göra saken bra ifrån sig" betecknar att
lyckas något negativt, blott och bart en
frigörelse. Uppenbart låter uttrycket lättare
förena sig med sammanhang, där man strävar
bort från något, än i sådana där man strävar
till något. Uttrycket "lycka till!" har i sin
hjärtlighet en välvilligt ironisk udd. Fortunas
makt spelar här in och frasen har en
ani-mistisk biton, som icke mycket skiljer den från
"Gud välsigne dig".

I ett gammalt mytologiskt lexikon, som jag
äger, heter det att Fortuna står i motsats till
det "egentliga ödet, vilket oundvikligt och
såsom det på förhand blivit bestämt behärskar
tingen". Fortuna är "ett väsende, som verkar
tillfälligt och utan någon bestämd lag, ett
väsende, som efter behag giver och tager och
än tilldelar människorna glädje, än sorg".

Då nu Fortuna är någonting utanför det
egentliga ödet, någonting fullständigt
obeständigt och därför bedrägligt, betyder det
att det hon tilldelar oss är något oegentligt,
som inte tillhör oss. Illusoriskt berikar hon
och gör fattigare. I Fortunas famn mognar
det mänskliga ödet, i det att hon först
förvirrar oss genom sina gåvor, sedan låter

oss klarna till medvetande genom
besvikelserna.

Utanför dessa oegentligheter kommer
människan först sent omsider till insikt om att
det blott ges en verklig väg: misslyckandenas
och att det enda nödvändiga är att på rätt
sätt lära sig konsten att misslyckas.

Ty denna konst betecknar ett dyrt
förvärvat och ingalunda blott en naturlig
ohjälplighet.

Vi misslyckas tack vare klena gåvor, laster,
lättja eller usla miljöförhållanden.
Anledningarna varför vi misslyckas kan vara många och
oövervinnliga. Människorna klagar också titt
och tätt över alla de vidrigheter som ställer
sig i deras väg. Ibland med rätta, dock oftare
med orätt.

Lyssnar man noga på den som klagar över
och klankar på yttre vidrigheter, observerar
man att personen i fråga vanligen har en
alldeles oriktig föreställning om vad det hela
egentligen gäller. En enkel och billig
uppfattning om, vad det vill säga att lyckas,
sammanhänger med en lika deprimerande som
förkastlig syn på vad det vill säga att
misslyckas.

En dilettant vet alldeles bestämt hur och
vad han vill måla (för att nämna étt
exempel). Han blir gärna vidlyftig av sig, när
han vill få en att förstå sin "inre vision".
Han ser motiv, färger, komposition, allt så
tydligt framför sig som vore det redan gjort.
Allt detta är ren fåfänga, inbillningssjuka
och självbedrägeri. Men, emedan han har en
fullständigt oriktig föreställning om vad det
vill säga att lyckas, misslyckas han kapitalt.
Ju närmare han tror sig vara "att lyckas", ju
fjärmare är han från det. Han lider av en
billig affektation i sin tro på, att han helt
är på det klara med vad han vill ha sagt.

En god konstnär, liksom en mogen
människa vet att man i konsten, lika litet som
i livet, kan lyckas i egentlig mening. Att det

131

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free