- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
244

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Från bokhyllan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN BOKHYLLAN

iör hans liv och konst: "Hon var den första
kvinnan för honom och skulle alltid leva kvar
och vara för honom alla kvinnor, hon skulle
leva kvar i hans åtrå och dyrkan av både
människor och gudar." Deras första samvaro blir
helt platonisk och Clare blir under flera år en
källa till inspiration för hans konst, men vid
ett senare sammanträffande råkar hans
översinnliga svärmeri i strid med kroppens begär,
och sedan han ägt henne som kvinna kan
konflikten endast lösas genom skilsmässa. Som
inspiration duger endast Clare från "före
syndafallet", och som sådan lever hon kvar
i hans minne. Konfliktställningen är typiskt
morgansk. Här finns i ett nötskal det tema
i snart sagt oändliga variationer, som
författaren outtröttligt spelar upp i bok efter bok.
Det är emellertid inte som problemroman som
arbetets huvudsakliga värde ligger. Vad det
ger är en med oändligt varsam hand tecknad
bild av det gryende geniets främlingskap i en
konventionell värld, en djupsinnig analys av
inspirationens källor och en konstnärs födelse
och till sist med ömhet och mild ironi gjorda
interiörer från det småborgerliga frewska
köpmanshemmet i Drufford och det muntra men
ytliga sällskapslivet på herrgårdarna Lisson
och Windrush på 1870-talet. Nigel är ingen
revolutionär, han bryter inte bryskt med sin
familj, som vill förmå honom att ha konsten
som "hobby" och ägna sig åt "ett hederligt
yrke", men omständigheterna och hans
otvivelaktiga talang arbetar för honom. Den som tror
att Morgan saknar värme kan läsa den
förtjusande skildringen av Nigels förhållande till
sina genomhederliga men inskränkta föräldrar,
som genom sin osvikliga lojalitet kommer att
representera den enda absoluta trygghet och
visshet han funnit i någon mänsklig
gemenskap. På samma sätt kan den som anser
att Morgan saknar humor läsa det dråpliga
kapitlet om Ned Fullatons berömda
"Canterbury", den årligen återkommande
kricket-veckan på Windrush med tävlingar,
folkfester, baler, bengaliska eldar och fästmör
och kusiner i varje vrå, medan husets båda

konstnärer, Nigel och hans beskyddare, den
gamle stofilen Henry Fullaton, förtvivlade
irrar omkring, berövade varje chans till
arbetsro.

Smådetaljer av sällsynt finess fäster sig
i minnet: det doftar av rök och violer, när
Nigel och hans syskon åker uppför allén vid
det första besöket på Lisson och Nigel lutar
sig ut ur vagnen för att fånga ett blad; hans
förvirring och ångest, då han lämnas ensam
i ett gästrum och plötsligt grips av panik vid
misstanken att han av förbiseende hamnat i ett
sovrum avsett för en ung flicka, men till sist
lyckas morska upp sig genom att tänka på
sin nya kostym och sina blanka, gula kängor;
det dråpliga porträttet av den beskäftiga mrs
Trobey, som liknar "en ofantlig, tofsprydd
fågel" och gör upp planer för allt och alla,
fastän hon noggrant betonar att "alla här
i huset har sin gyllene frihet"; oförglömlig
är också den förälskade bild författaren ger
av den unge Nigel själv, en intelligent men
tafatt och tankspridd pojke, som varken vill
lära sig dans eller skridskoåkning eller göra
upp planer för sitt liv utan bara måla och
teckna i fred och ro, som inte har sinne för
salongskonversation men älskar att låta
tankarna irra omkring på långa, intressanta
strövtåg. Med beundransvärd känslighet analyseras
ynglingens tillstånd före den stora upplevelsen:
"Han var döv som en man mitt i en skog med
sjungande fåglar, som väntar på att undret
skall ske och att han skall höra dem." Och
undret sker! Kärleken kommer skaparkraften
i hans konst att vakna, och hans sinnen blir
abnormt skärpta: "Aldrig senare har jorden
varit så strålande, så fri från allt vad gränser
heter, så bräddfull av äventyr och tjusningen
i att finnas till."

Böcker med romantiska motiv brukar åldras
ganska fort och bli oläsbara. Desto mera
tillfredsställande är det att kunna konstatera att
Morgans ungdomsroman inte ens efter
kallhamrade amerikaner, efter existentialister och
fyrtiotalister mistat något av sin utsökta
bouquet. Ingalisa Munck

244

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free