- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
272

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKRECENSIONER

visade sig ha rätt, fastän han aldrig fick rätt.
Men det har Sten Carlsson inte kunnat gå med
på; det var inte handelspolitiska överväganden
som bestämde kungens samgående med
England utan känsloskäl och moraliska principer,
den helt irrationella avskyn för usurpatorn,
hertigens av Enghien mördare,
världsväldespretendenten. Med en bitanke på vår egen tid
kunde härtill möjligen anmärkas, att sunda
mänskliga instinkter, moraliska värderingar
och motvilja mot varje skymt av
övermän-niskolater inte behöva vara förkastliga ens hos
en statsman och i längden kunna visa sig vara
den bästa realpolitiken.

Sten Carlsson har framhävt, att två stora
tilldragelser i Gustaf Adolfs liv på ett avgörande
sätt rubbat hans psykiska balans, mordet på
fadern och den 13 mars 1309. Anckarströms
dåd måste ha satt djupa märken hos den
unge prinsen, som då befann sig i de allra
ömtåligaste utvecklingsåren. Men författaren
kunde också gärna ha understrukit det faktum,
att han var exceptionellt ung för att påläggas ett
sådant ansvar och sådana bördor som föllo på
hans lott. Vid statskuppen av den 18 brumaire,
då stormaktsdespotismen på kontinenten med
ens blev en fara för hela Europa, bars den
svenska kungakronan av en pojke! Även här
ligger det nära till hands att draga en parallell
till nutiden; hur skulle det ha gått om ansvaret
för Sveriges öden hade burits av en
tjugoett-åring vid Hitlers makttillträde den 30 januari
1933? Men därtill kom den ärftliga
belastning som den alltför unge regenten hade att
dragas med. Att han först och sist bråddes på
mödernet, har Sten Carlsson med all rätt
framhållit, liksom också att han var djupt olik sin
snillrike far. Och vid första ögonkastet är det
svårt att se några likheter mellan den
estetiskt-rationalistiske, erotiskt kylige Gustaf III och
den estetiskt obegåvade pliktmänniskan,
byråkraten och moralisten Gustaf IV Adolf med
hans svärmiskt-sensuella religiositet. Men det
får dock inte förbises, att båda voro
psykopater och att båda uppvisade en leptosom
kroppsbyggnad samt en utpräglat schizothym
karaktärsbild om ock med mycket olika
innehåll.

Själva förutsättningarna för Gustaf IV Adolfs
tillkomst voro som bekant ytterligt
egendomliga. Läser man uppmärksamt A. F. Muncks
häpnadsväckande berättelse från 1775 (iKungl.

Bibi.) om hur han lyckades åvägabringa det
första fysiska närmandet mellan Gustaf III
och Sofia Magdalena (efter nio års
skenäktenskap !), så framgår det uppenbart, att konungen
led av den fysiska anomali (phimosis), som
de gamla judarna förekommo genom
omskärelsen och som enligt nutida läkares utsago
måste ha gjort varje normalt könsumgänge
till en ren plåga för honom, försåvitt han
inte senare opererades, och i sista hand ha
påverkat hela hans nervösa, anspända väsen.
Gustaf Hirs mångomvittnade
erotiskt-emotio-nella kyla behöver sålunda inte alls ha varit
konstitutiv, och det är knappast förvånande
om de homosexuella böjelser som funnos
nedlagda hos honom under sådana betingelser togo
överhanden. Förvånande är det knappast heller,
om den olyckliga drottningens känsloliv för
hennes återstående livstid tagit skada av de
förödmjukelser hon som kvinna hade att utstå
då Munck handgripligen fick hjälpa de
kungliga makarna att fullborda äktenskapet. Och
i det äktenskapet föddes Gustaf IV Adolf, i de
förhållandena växte han upp! Jag undrar om
inte alla nutida pedagoger, psykiatrici och
sexualpsykologer skulle kunna enas om, att det
barnet inte bara var ärftligt belastat utan också
milj oskadat.

I detta moderna perspektiv ter sig Gustaf IV
Adolfs livshistoria särskilt ödesmärkt, och man
har svårt att återhålla sin sympati och
medkänsla till och med för den monark, vars
regering enligt Sten Carlssons karakteristik
betecknade ett av de mest avgjorda
ämbetsmannavälden som förekommit i vår. historia och som
alldeles följdriktigt var en tryckfrihetens
envetne motståndare. Även på den punkten
erbjuder denna förnämliga och högintressanta
kungabiografi anknytningar till vår egen tid.
Rikedomen på sådana förminskar sannerligen
inte nöjet av läsningen. Holger Ahlenius

Populärt om vetenskap

C. E. M. Joad: Vetenskap och livsåskådning.

Översättning av Lennart Edberg.

Gebers 1946. 7:50.

En modern människa, som söker orientera
sig i fråga om specialvetenskapernas
utveckling under de senaste decennierna, kan stöta

272

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free