Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
på många överraskningar. I fysiken vill man
frigöra sig från att oreserverat godta
kausal-lagen, och man har menat att den nya synen
på dessa frågor också skulle kunna blåsa liv
i det gamla viljefrihetsbegreppet. Och ännu
märkligare saker kan de teoretiska fysikerna
presentera: vid sina utflykter på
kunskapsteorins område har flera av dem släppt
kontakten med realismen och har i stället hamnat
i en idealistisk metafysik eller ren mystik. Det
är alltså inte en tillfällighet att astronomen
Jeans, när han vill förklara människans
kunskapssituation, hänvisar till Platons berömda
grottliknelse i "Statens" sjunde bok. Också
inom biologin finns det tendenser att lämna
den nyktra grund, som utvecklingsläran och
upptäckten av ärftlighetslagarna skapade kring
sekelskiftet. Mekanism och materialism har
svårt att hålla ställningen inför anloppet av
olika vitalistiska teorier. Om alltså
irrationalis-men har vind i seglen inom de så kallade
exakta vetenskaperna, så har å andra sidan
psykologin kunnat visa upp en moderiktning,
behaviorismen, som hårdhänt utmönstrar alla
overifierbara antaganden och håller sig till de
fakta, som enkelt och säkert kan mätas och
bestämmas.
Ungefär på detta sätt tecknas några
huvudlinjer i den vetenskapliga utvecklingen av den
engelske populärfilosofen C. E. M. Joad i hans
arbete "Vetenskap och livsåskådning". Joad
— som presenterades kvickt, elakt och
träffande av John Hayward i BLM:s marsnummer
1943 — populariserar lätt och lättfärdigt och
med ett litet insmickrande tonfall, som han
väl har förvärvat som flitig deltagare i den
engelska radions "intellektuella" frågesport.
Alldeles ointressant är hans bok i alla fall inte.
Den mycket livliga engelska debatten mellan
filosofer och naturvetenskapsmän, som vi
alldeles saknar motsvarighet till, har också avsatt
en del korn i Joads arbete. Det är exempelvis
riktigt att betona att man numera inom
specialvetenskaperna ofta är avgjort skeptisk mot
möjligheten att lösa de principiella
kunskapsteoretiska problem, som varje vetenskap till
slut kommer fram till. Det är å andra sidan
också riktigt att peka på den mycket okritiska
metafysik, som skapats av framstående fysiker,
vilka har gjort om alla de misstag, som den
filosofiska kritiken mödosamt har mönstrat ut
inom den egna disciplinen. Här hade det varit
närliggande att hänvisa till den utmärkta
logikern Susan Stebbings roliga bok
"Philo-sophy and the Physicists". — I de två kapitel,
som behandlar biologin medger Joad själv att
han är mycket ensidig och helt tar ställning
för alla "vitalistiska" teorier, och denna
karakteristik vill man gärna understryka. I ett
följande avsnitt skriver Joad om s. k. ockulta
fenomen, som i England ägnas rätt stort
intresse också av vetenskapsidkare. Sen kommer
ett tråkigt och schematiskt kapitel om
psykoanalysen och så till slut en knalleffekt med den
anspråksfulla titeln "Psykologin invaderar
litteraturen". Detta kapitel syns huvudsakligen
vara tillkommet för att roa en gammalmodig
litterär publik med fasta förankringar i det
viktorianska tidsskedet. Intentionen är annars
intressant: Joad vill undersöka hur den
vetenskapliga utvecklingen har påverkat
skönlitteraturen. Men han får läsa på bättre! Nu påstår
han bland annat att den moderna romanen
framför allt har inriktat sig på att ge
fragmentariska bilder ur verkligheten, och han har
svårt att erinra sig en enda person hos Joyce,
Lawrence, Huxley eller Virginia Woolf!
Till översättarens försyndelser hör att
Bertrand Russells efternamn genomgående är
felstavat. Paul Lindblom
Jaktnöjen
L. Lloyd: Jaktnöjen i Sverige och Norge.
Wahlström & Widstrand 1946.
8:50.
"Engelske björnjägaren" Lloyd kom som
ung resenär till Sverige år 1824, fann sig
utmärkt väl med land, folk och jaktnöjen och
stannade kvar i hela sitt liv, mer än femtio år.
Det antyder en ovanlig person i oberoende
ställning, den typ av "naturalist and
sportsman", gammalengelsk och trevlig, som väl nu
är bortnivellerad. Sina upplevelser i Sverige
beskrev han för engelsk publik i flera digra
böcker, av vilka den första och bästa utgavs
också här och blev något av en folkbok; den
har länge varit utgången i bokhandeln men
finns nu åter tillgänglig.
Lloyd berättar realistiskt och sanningskärt;
en sann gentleman försmår att breda på.
Ingenting är overdone. Om björnen anmärker han:
6 BLM 1947 III
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
