- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
316

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Vítězslav Nezval: Fem minuters väg från staden. I svensk tolkning av Maren Jakerlovå och Artur Lundkvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VITËZSLAV NEZVAL

Du är lik en gengångare som irrar omkring i gården
När tuppen gal försvinner spöket alltid utan spår
Prästen som härskar över regnet bestänker huset förgäves

Mina tårar strömmar ur dina ögon under dina ögonfransar

De är båda dina och mina och förråder oss båda

Du gråter för att du ser och jag för att jag är blind

Och dock speglar sig din gråt i min som himlen i floden

I floden som torkat ut och försvunnit ner i jorden

Vi gråter ack vi gråter som två speglar

Du gråter för att du ser gräset fullt med små flöjter

Jag gråter för att jag är blind som en immig kristall

Du gråter för att du ser en marknadstrumpet

Jag gråter för att jag är blind som en skärva under springvattnet

Du gråter för att du ser en vagga som är tom

Jag gråter genom en blind dåres blindhet

Du gråter för att du ser vad du inte mer vill se

Natten den gamla vingården skrider genom porten som en svart påfågel

Vi går genom portvalvet hör ni inte positivet spela

Även en spinnrock surrar ut mot landskapet

Och det avlägsna klapprandet av osynliga kvarnar hörs

En av kvarnarna blinkar mot oss med en röd lampa

En by kommer oss till mötes med ett ljus i handen

Så som man brukar vakna när det blir larm om natten

Nattens gnistor prasslar som järnsmideri utan lukt

Vi går och vankar fem minuters väg från staden

Under bron där man tar av sig hatten för Kristus

Varför älskar jag dig så djupt och vad är kärlek? Jag vet ej

En natt som leder oss genom blomstrande bambusnår

Och den är så stum som du när du ser mot fjärran

Dina läppar är två brev i ett kuvert

Tyngda av en hemlighet och jag öppnar dem

Dina ögon liknar blånande dimmor

I vilka nattväktaren blåser en julfanfar

I vilka landsbygdens tärnor dansar i ring

I vilka gässen börjar flyga mot det okända

I vilka du gömmer dig blygt för dig själv

I vilka du som en liten flicka jagar tunnbandet

I vilka du kastar dig i floden och i min famn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free