Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - April. N:r 4 - Rex Warner: Den allegoriska metoden. Översättning av Åke Runnquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ALLEGORISKA METODEN
Realismens vulgära läror håller på att raskt
dö ut. Det mekaniska universum försvinner
som normal kropp, det håller i förintandet på
att dra ihop sig till tidigare knappast tänkta
dimensioner. Det kan inte längre jämföras med
det enkla och prosaiska uret, man måste ta till
de mest oväntade saker, ett slags
transcenden-tal korv eller banan. Numera har vetenskapens
överstepräster helt och hållet upphört att ge
enkla filosofiska svar på frågor från sina
förvirrade trogna. I stället erbjuds dem hypoteser,
som tycks motsäga varandra och är minst lika
besvärliga att begripa som någonsin
treenighetsläran.
Allt detta och alla de andra faktorerna i den
allmänna osäkerhet till tanke och lem, vari vi
lever, har tjänat att misskreditera naiviteten
hos den gammaldags realisten, som nu tycks
oss ha använt en betydligt lättvindigare metod
när han handskades med sin värld, än de
faktiska förhållandena medgav. Det börjar framgå
att om ren fantasi utan förbindelse med
verkligheten är farlig, oklok och oansvarig, så är ren
iakttagelse utan ledning från fantasin eller
från moraliska impulser nästan meningslös.
Med dessa tankegångar skulle man alltså
kunna försvara allegorins användning i
litteraturen gentemot dem, som valt "objektivitet"
och "realism" till trosartiklar. En annan och
mer objektiv försvarsmetod skulle vara att
hänvisa dem till äldre tiders litteratur, vilken
är genomdränkt av allegorier av det enkla
skälet att allegorin är en av våra enklaste och
mest eftertryckliga metoder, när det gäller att
uttrycka en sanning. Den hjälper oss att ge
uttryck åt ett förhållande mellan två saker,
som vanligen inte observeras, att starkt belysa
sidor av världen, som i regel förbises, eller
att placera något välbekant i en miljö, som
på oförmodade ställen avslöjar oväntade och
okända ting; människan tar sin tillflykt dit när
hennes tankar tycks ha överskridit de vanliga,
illmänt accepterade uttrycksformerna.
När Dickens inleder "Bleak House" med sin
magnifika beskrivning av den överallt
inträngande dimman, skriver han allegoriskt.
Det är givet att han delvis vill ha fram en
bild, där dimman, som blind och kvävande
lägger sig över en stor stad, får beteckna de
juridiska processer, i vilka hans figurer är
hopplöst inblandade. Men den har också andra
uppgifter. Dimma är hela bokens grundton.
Den dyker ständigt upp på nytt, liksom om den
under hela berättelsens gång aldrig hade lyft.
På det sättet uppnår han ett djupare intryck
hos läsaren, än om dimman bara jämställts
eller jämförts med lagen. Den verkar snarare
som en kosmisk kraft, större än man egentligen
kan uttrycka i ord, som i sig innesluter lagens
mekaniska grymhet, människornas avsiktliga
grymhet mot varandra och individernas
frivilliga eller ofrivilliga isolering från varandra.
Man kan invända att Dickens inte är någon
"riktig" allego rist, men jag vill framhålla att
det är omöjligt att begränsa ordet "allegori"
till att gälla de författare, som, i likhet med
Bunyan och Swift, mest påtagligt beskriver en
sak som om det gällde en annan. Metoden
används i större eller mindre utsträckning av
alla stora författare, och det är bättre att
erkänna dess allmänna gångbarhet än att man
klassificerar Bunyan som allegorist, Dickens
som romanförfattare i allmänhet och sedan
svävar i ovisshet om var man skall placera en
bok som "Moby Dick".
Det är tänkbart att en lätthanterlig
distinktion kan göras mellan allegorin och
symbolismen, men redan detta är svårt, eftersom de två
så ofta griper in i varandra. I själva verket
tycks vi i vanligt språkbruk med en symbol
bara mena en förkortad eller isolerat
uppträdande allegori och med allegori inget annat än
en kontinuerlig användning av symboler,
förenade antingen till en hel berättelse eller till en
beskrivning av något. I "Bleak House" kan
t. ex. den allt genomträngande dimman i sig
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
