Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Lennart Hellsing: Sång om en rät linje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅNG OM EN RÄT LINJE
Vad fröjd att känna då
stilettklart koncentrerat
stålstunget isvasst varat genomborrat
av universums blinda passarspets
och vara i ett bländvitt ögonblick
den ogripbara medelpunkt
kring vilken alla kaos’ cirklar dragits.
O hav som utan början svallar
gräsmjuka slätter utan slut
sjung klara våg och spela gröna syrsa
ocih sväva oförankrad över kullens gräs
du gyllenblåa anings fjäril
formlös outtalbar
knappt ens förnimbar
varats
rotlösaste rot
och kärnlösaste kärna
förborgade förutsättning
blomma
och medalj.
III
Men där du glanslöst kroknar tid
där ovanför och bortanför
och innanför där dimman böljar pärlgrå
havshorisonters drömda skärningspunkt
där parallella linjer mötas:
Där böjes smärtsamt obönhörligt
Du också rätaste av räta linjer
omärkligt långsamt grad för grad
motvilligt likt en käpp av bambu
tills ändarna varandra når
och hummerns klo slår samman
hårt om musslans blåa skimmer
och livets krets och dödens
sluts om varats cirkel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
