- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XVI. 1947 /
493

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Artur Lundkvist: Böcker från Amerika. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÖCKER FRÅN AMERIKA

och det blir bara sin egen bild de stöter mot
som i en spegel. De vill inte äga varandra, de
vill båda bli den andra för att genom henne
äga mannen. Det är slutligen det gemensamma
hos alla dessa kvinnor: att de hos mannen
söker en ledning som han inte kan ge dem, en
klarhet om sig själva som de bara kan finna
inom sig. Osäkerheten, fruktan för
misslyckandet hindrar dem från att ta steget ut ur
beroendet, ut i den skrämmande friheten. Anais
Nins insikt i kvinnonaturen är genial, och hon
kristalliserar psykologin till poesi i sina
prosaböcker.

*



En av de intressantaste nya författare som
framträtt i Amerika under krigsåren är Paul
Goodman, född 1911 i New York, som han
alltid kallar för Imperial City. Uppvuxen under
fritt kringströvande på gatorna och bland de
vilda klipporna kring Hudsonfloden har han
dock vetat att skaffa sig akademisk utbildning.
Han känner sig som en storstadens regionale
poet och förenar sin anarkism med ett livligt
intresse för social organisation, stadsplanering
och barnuppfostran. Hans första roman, "The
Grand Piano", 1942, kan betecknas som en
sociologisk komedi, trogen hans egen
definition av en komedi som en framställning av
ödeläggelse utan smärta eller skada. Detta har
han lyckats med genom att göra personerna
till sociala roller i stället för individer, i en
verklighet som är mera statistisk än mänsklig.
Deras öden och sammanstötningar är
tankeexperiment och framträder gärna som en serie
practical jokes: han använder själv
beteckningen Practical Dada och kallar sin metod
för kubism. Han säger sig ha eftersträvat det
slags humor vari Marx är en ojämförlig
mästare (med Freud som närmaste konkurrent,
kan man tillägga). Denna uppfattning av Marx
och Freud som humorister får i Goodmans
version ett visst tycke av sammanblandning
med de filmkomiska bröderna Marx. Han

är den oförvillade skeptikern som iscensätter
mirakel, en intellektuell som underordnar
verkligheten sina metoders abstrakta mönster och
roar sig åt de absurditeter hans analys
avslöjar. Den naivitet Goodman kan ha är helt
och hållet en intellektuell naivitet, en viss
blindhet för orimligheter som det enkla
bondförståndet genast upptäcker och i sin tur
skrattar åt.

Hans ansträngningar som socialpsykolog och
anarkistisk teoretiker har avsatt en rad essayer,
samlade i volymen "Art and Social Nature"
(Vinco). Han kallar sig där för libertarian,
frihetsanhängare, och vill förändra den
överorganiserade staten i riktning mot det
naturliga samhället. Vad detta naturliga samhälle
skulle innebära får man bäst besked om
indirekt, genom en serie programpunkter. Arbetet
bör ha en mening som uttryck för skapande
impulser, varför det närmast är brottsligt att
ödsla sin tid på vanligt kontors- och
fabriksarbete enbart för betalning.
Levnadsstandarden måste revideras så att verkliga behov
tillgodoses men de neurotiska eller av reklamen
alstrade behoven avskaffas. Sexuell
tillfredsställelse måste tillåtas och uppmuntras hos
barn och uppväxande ungdom för att befria
dem från böjelsen att underkasta sig
auktoriteter. Självverksamma grupper på den
organiska intressegemenskapens grund bör på alla
områden så långt möjligt ersätta statens
byråkratiska organisationer. Slutligen bör alla göra
sitt bästa att befria sig från skuldkänsla för
handlingar som framspringer ur den
mänskliga naturen (men naturligtvis inte ur
förträngningar och neuroser) även när dessa
handlingar förbjuds av det nuvarande samhället.
Goodman uppmanar oss alltså inte att fritt ge
utlopp och uttryck för våra jag, våra
personligheter, utan åt naturen inom oss. Ty
personligheterna är varken fria eller naturliga utan
dressyrresultat, produkter av rationalisering
och anpassning till onaturliga samhällskonven-

493

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:58:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1947/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free