Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli—aug. N:r 6 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Åke Leander heter en som det förefaller
ung poet av akademiskt snitt som så energiskt
har riktat in sig på att lära sig en del
förträffliga handgrepp hos Hölderlin, Rilke, Edfelt,
Malmberg och andra i och för sig högt
förtjänta skalder, att han inte riktigt har fått tid
att tänka efter om han verkligen har något att
säga. Formövningar i all ära, men man bör
nog, för att ta ett exempel, bespara läsaren alla
möten med Hölderlin i så här pekoralistisk
sättning:
Käraste, sträck dig ej så att gripa med giriga fingrar
näckrosens skimrande kalk, stör ej dess heliga ro.
Kunde du slita dess stjälk, du funne med sorg, att
dess skönhet,
skild från djupet och dyn, måste förgås i din hand.
När det vill sig som värst, sviker
formkonsten också, och då löper den banala tanken
dött lopp med det konventionella
uttryckssättet:
Låt snöa, o Herre, och hölj våra spår.
Låt glittra och glimma i snåren.
Låt börja i vithet det väntande år,
men låt det töa om våren.
Den anknytning till Heidenstams "Paradisets
timma" som ett par ordformer möjligen kan
inbjuda till, förhöjer inte strofens verkan.
Även i sina modernistiska försök lyckas Åke
Leander få sin vers att flåsa av överansträngda
ambitioner. Läsbar är han strängt taget bara
i några vardagsidyller, där han nöjer sig med
att framträda utan större anspråk:
Staden var tvättad av regn, och vi vandrade stilla i
solen.
Minns du ett fönster, en röd blomma, fragment av
en psalm.
Sedan så tyst över väg och leriga, höstplöjda åkrar.
Björkarnas gula löv föllo. Och vinden var ren.
Hemma sjöng du en stump, och jag satt vid vårt
fönster om kvällen,
såg på himlen den stund, stjärnornas ängsblom
slog ut.
Märkligt är inte det heller, men väl acceptabelt.
Karl Vennberg
Diktanalyser
Lyrisk tidsspegel. Diktanalyser av Carl-Erik
af Geijerstam, Erik Hörnström, Gunnar
SvANFELDT och gunnar tldeström.
Gleerups 1947. 7:50.
Det förefaller som om man för närvarande
vore intresserad av poesi på ett vetgirigare sätt
än tidigare, vilket väl i så fall inte bara beror
på ett ökat psykologiskt intresse utan också på
lyrikens utveckling. I Frankrike anses
Mallarmé ha infört ett nytt poetiskt begrepp: den
"svåra" poesin. England, Amerika och Sverige
har följt efter. Det har uppstått en
svårförståelig lyrik, och så småningom har det också
framträtt en lust att försöka förstå den.
Denna önskan kämpar emellertid, som
bekant, med en annan och motsatt: med viljan
att inte förstå, med önskningen att det
svårförståeliga ska vara humbug. Få estetiska
frågor är mer aktuella just nu än den om
poesin bör begripas eller inte, kan begripas
eller inte. Det svårbegripliga lockar och
irriterar, och frågan är om inte lyrikintresset av
i dag delvis är orsakat av det förhållande, att
poesin har blivit så mycket svårare att omedel-
bart förstå. Har inte de "svåra" diktarna på
sätt och vis gjort lyriken mera aktuell?
Det är professor I. A. Richards i Cambridge
som är föregångsman när det gäller att genom
metodiska undersökningar försöka tränga in
i enskilda dikters mer eller mindre fördolda
innehåll. Han lät sina elever oberoende av
varandra skriva ned sina intryck och göra sina
analyser av en och samma dikt och diskuterade
sedan med dem resultaten. En metod som visat
sig fruktbar både genom den rikedom på
uppslag och associationer som den resulterade i
och genom att den ledde till en ökad förmåga
att läsa innantill.
Ett försök i professor Richards’ stil har
också gjorts i Uppsala av en grupp estetiker
som kommit på den goda idén att ge ut sina
analyser i bokform. Dessa analyser är delvis
ett resultat av samarbete, men varje analys har
ändå en bestämd deltagare till upphovsman och
ger alltså i huvudsak uttryck för dennes
uppfattning.
Jämförda med analyserna i Richards’
"Prac-tical Criticism" är de som ingår i "Lyrisk tids-
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
