Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - September. N:r 7 - Elsa Norberg: Geijer redivivus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELSA NORBERG
skulle kunna finna en rik tillämpning på Europas
närvarande ställning. Ty hvem är ej missnöjd? De som
vunnit, de som tappat, de som skrutit, de som klagat —
alla. Kriget var ett stort ondt. Freden är ingen till
måtta.–-Det är i sin ordning att det Högsta
väsendet tillskrifves en oändlig tålmodighet, ty med
menniskor står i sanning intet menskligt tålamod ut.
Geijers insats som historiker är alltså i hög
grad betingad av hans insats som
samhällstänkare och tvärtom. Det är inte lätt att skilja
den ene Geijer från den andre, och Carl Arvid
Hessler har insett det, när han skrivit om
Geijer som politiker. Han går ofta tillbaka till
föreläsningarna och till de senare historiska
arbetena för att belysa Geijers åsikter i
politiska frågor, men han går också till
tidningsartiklar, riksdagsprotokoll och personliga brev.
Det har varit ett särdeles tålamodskrävande
arbete, men så har också Geijer-forskningen
berikats med ett nytt standardverk. Det
kommer att bli grundläggande för allt djupare
vetenskapligt Geij er-studium, men det har också
mycket att skänka den, som utan att ha
specialistkunskaper vill ägna Geijer ett allvarligt
fritidsstudium.
Man får väl anta, att det är mer än en
tillfällighet, att politikern Geijer i Carl Arvid
Hessler funnit en skildrare, som är lika väl
skickad för sin uppgift, som Böök var att
biografera Tegnér. Om någon människa kan
uppfylla Geijers eget krav på anspråkslös
objektivitet i framställningen, på att författaren själv
skall träda tillbaka för att låta materialet
såvitt möjligt tala för sig självt, så är det Hessler.
Han odlar med förkärlek den refererande
metoden, och han har också i eminent grad de
speciella kvalifikationer, som tarvas för att
använda denna sobra metod så, att man
åstadkommer något mer än ett referat. Med ovanlig
språklig kultur tolkar han Geijers tunglästa
prosa, och med en säkerhet, som bara
kring-synt lärdom kan skänka, förstår han att ställa
samman materialet och koncist kommentera
det, så att det verkligen kastar nytt ljus över
Geijers politiska gärning.
Utförligt, klart och i stort sett mycket
övertygande skildrar Hessler gången och de många
olika faserna i Geijers politiska
åsiktsutveckling. Beträffande tidpunkten för den
begynnande liberala nyorienteringen bekräftar han
på det hela taget den uppfattning om en
avgörande kris under våren och sommaren 1835,
som Hilma Borelius hävdade för nära fyrtio
år sedan i sin klarsynta, ännu förvånande väl
bibehållna avhandling. Men med ett skarpsynt
argument tillbakavisar han Borelius’
betänkligheter mot att lägga avgörande vikt redan vid
den märkliga artikel om Polen, som Geijer
skrev efter hemkomsten från Stockholm i mars
1835 och där han för första gången ger uttryck
åt samma positiva intresse för den nya
medelklassen, som var så typiskt, för att inte säga
konstitutivt, för den liberala oppositionen.
Kanske sluter Hessler väl snabbt från Geijers
sympati för medelklassens bildning till ett
begynnande intresse för de ekonomiska
frihetsidéerna, även om det måste erkännas, att de
två sakerna hängde nära ihop i den samtida
politiska diskussionen. Geijers yttrande om de
ekonomiskt medlande judarna i Polen är ett
indicium, som Hessler pressar mycket hårt.
På riktigt fast mark befinner man sig inte
heller, när det gäller Geijers personliga
kontakter i Stockholm samma vår. Hesslers teori,
att umgänget med den liberale Jonas Wærn och
kretsen kring Barnängsskolan skulle haft
avgörande betydelse, är tyvärr ännu en hypotes
— och Hessler utger den inte för att vara
mer —, men den har onekligen stor
sannolikhet för sig, om den inte överdimensioneras.
Antagligen får man räkna med en rad olika
faktorer, som utan att alltid ha direkt politisk
innebörd dock i allmänhet torde ha ökat Geijers
villighet att lyssna till de unga rösterna i tiden.
Både när det gäller personliga och litterära
impulser håller sig emellertid Hessler strängt
576
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
