Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Arnold Ljungdal: Litteratur och klasskamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR; OCH KLASSKAMP
hemma i detta sammanhang). Men för
majoriteten av "berget" med Robespierre i spetsen
framstår denna motståndarnas materialism och
gudlöshet närmast som ett uttryck för den
fortskridande upplösningen innanför den
aristokratiska samhällsordningen som sådan.
Det kunde inte heller vara på annat sätt.
Bourgeoisin står i och med revolutionen inför
den mest heroiska uppgiften i hela sin historia:
den står inför uppgiften att erövra
absolutis-mens ekonomiska och politiska maktapparat,
att rycka upp dess sociala institutioner med
rötterna och att med vapen i hand försvara
sina landvinningar mot den samlade
reaktionens militära angrepp. Och det ligger i sakens
natur att den därvid inte kan stanna vid en
rent negativ idealbildning. Minst av allt har
den någon användning för den slappa
epi-kureiska njutningsfilosofi vartill upplysningen
i etiskt avseende urartat. Med den heroiska
uppgiften följer kravet på en heroisk livsstil
— ett krav som i revolutionens senare skede
tillgodoses genom att man i sin förkunnelse
anknyter till den romerska republikens stränga
renhet i sederna och "stoiska" förakt för en
förvekligad livsföring. Det möter emellertid
ingen svårighet att bakom den antika
kostymeringen leta sig fram till riktningens verkliga
inspirationskällor — till de protestantiska
traditionerna från hugenottkrigen och
Cromwell tillsatta med ett lätt igenkännligt inslag
av samtida pietistiskt känslosvärmeri.
Upplysningsmännen å sin sida måste naturligtvis stå
ganska främmande för en sådan utveckling.
De ser i Robespierres omsorg om "dygden"
endast ett utslag av bigotteri och
ofördragsamhet och är lika litet i stånd att fatta dess
revolutionära innebörd som västeuropeiska
intellektuella av Koestlers typ utifrån sina
förutsättningar kan förstå den omsvängning i riktning
mot större ideologisk disciplin och fasthet som
under kriget mot nazismen ägt rum i
Sovjetunionen.
2 :
Motsättningen mellan den moderata och den
revolutionära falangen inom borgerskapet är
emellertid av äldre datum än kampen mellan
girondister och jakobiner, och den träder
i likhet med tidens övriga konflikter först
i dagen på det litterära området. Det sker med
den "sentimentala" motströmning mot
upplysningen som — på angivet sätt förberedd i
puritanska och pietistiska kretsar — vid mitten
av 1700-talet med en naturkrafts våldsamhet
bryter fram i England och på kontinenten och
som i Richardsons romaner, Diderots kritik,
Rousseaus samhällsfilosofi och Klopstocks
religiösa epik får sina första stora uttryck. Det
är en strömning av radikalt annan karaktär än
den egentliga upplysningsrörelsen. Medan
upplysningsmännen i stort sett hade inskränkt sig
till en försiktig och övervägande intellektuell
kritik av de bestående institutionerna samtidigt
som de själva rörde sig som fisken i vattnét
i salongernas värld — le bourgeois
gentil-homme, säger Brunetière träffande om
Voltaire — så blir oppositionen från och med nu
en angelägenhet för känslan och viljan, ja, för
hela personligheten. I långt högre grad än
tidigare anknyter den även till bourgeoisins
religiösa och moraliska revolt mot den
aristokratiska livsföringens urartning. Gentemot
adelns och hovkretsarnas erotiska libertinism
sätter den förhärligandet av det borgerliga
familjelivets oanfrätta idyll med dess
oskuldsfulla seder och gammaldags fromhet: det
senare för övrigt en inställning som även går
igen inom konsten, där den i Chardins
genremåleri erhållit sin estetiskt mest tilltalande
ekvivalent. Mot slutet av århundradet övergår
angreppen mot hovkulturens ruttenhet —
särskilt för teaterns vidkommande — ofta i öppeii
politisk revolutionspredikan, t. ex. hos Lessing
i "Emilia Galotti" eller i Schillers "Intriger
och kärlek".
Med det nya innehållet följer även kravet
643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
