Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - C. G. Bjurström: Brev från Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. G. BjURSTRÖM
att undra på om de flesta förblir ganska
oberörda inför de surrealistiska mysterierna. En
del av altarna — som för övrigt osökt för
tanken till skyltfönster — äger emellertid en viss
suggestiv kraft. Så till exempel "Le Soigneur
de gravité", utförd av Delanglade och Matta
efter en idé av Duchamp. "Gudabilden" består
i ett kafébord balanserande på en fot och med
en biljardkula fastsatt vid bordsskivans
sluttande plan, ett kallt, enkelt arrangemang, som
genom sitt absurda upphävande av tyngdlagen
omedvetet retar och oroar åskådaren. En
liknande verkan har de upp och nedvända
krucifix som omger "La Chevelure de Falmer"
(Chants du Maldoror N° IV).
Tavlorna är upphängda i en sal från vars
tak riktigt vatten strilar ner och bildar
"regnridåer". I ett hörn står en biljard, för den som
önskar ta ett parti. Det är svårt att avge något
omdöme om en konst som den surrealistiska,
men en del av de utställda tavlorna ger även
den okunnige det intryck av obehag, av att bli
"överraskad på bar gärning", som tycks vara
ett av surrealisternas syften. Mattas bilder från
en svindlande grym robotvärld, Tanguys kalla,
polerade dukar, Man Rays stalaktitstad,
Tan-nings mardröm "Skyddsänglarna", där
bläck-fiskliknande träd suger upp otydliga människo-
rudiment som vilar på ett fält av sängar, Victor
Brauners färgstarka, primitivistiska målningar,
som påminner om indiankonst, Miros
arabesker är det man främst kommer ihåg från
en utställning som annars verkar ganska matt.
Man frapperas av att finna ett par rentav vackra
föremål, som snarare tycks höra hemma bland
de abstrakta konstverken: "Empëchement" av
Xenia Tanning, ett par enkla bågar i tunt trä
som hänger ner från taket och sakta svänger
fram och åter i vinddraget.
Utställningen har hälsats med hån och skämt
av pressen, som liknat den vid ett moderniserat
vaxkabinett eller ett nöjesfält. Den trogne får
trösta sig med Bretons försäkran att
utställningen förebådar åren 50—55, liksom
utställningen 1938 skulle ha profeterat om kriget.
Det vore dock orätt att säga att ens den
profane lämnas oberörd: redan lyxkatalogens
raffinerat realistiska kvinnobröst i skärt gummi,
vilande på svart sammet och försett med
underskriften "Prière de toucher", ger honom något
av den ganska kvalmiga stämning som
utstrålar från den mest "verksamma" delen av
utställningen. Men detta kuriösa och ganska
oförargliga skådespel kan dock knappast ge
honom någon känsla av övermäktig
inspiration eller profetisk yra.
Carl Gustaf Bjurström, som med detta nummer inträder som BLM:s pariskorrespondent, är född
1919, uppvuxen i Frankrike och har förutom svensk fil. kand. också fransk akademisk examen,
avlagd vid Sorbonne. Han har verkat som introduktör och översättare av fransk litteratur, speciellt
Jean Anouilh, av vilken han tillsammans med Ture Nyström översatt halvdussinet pjäser.
658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
