Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Motiv och innebörd
Helmer Grundström: Hem till källan.
Wahlström & Widstrand 1947. 5:75.
Gamla sanningar står sig. Gamla villfarelser
står sig också. Redan i Linnés "Iter
Laponi-cum" får man göra bekantskap med två slag
av Lappland. I det ena vadar han till knäna
i kärr och kommer mot kvällen, dyblöt,
genom-frusen och svulten, fram till någon eländig
koja, där en surögd käring tar hand om honom
så gott hon kan —- eller vill — vilket inte är
mycket. Han tycker sig aldrig ha sett värre
land. I det andra fröjdas han, tydligen i ett
anfall av gott väder (och före Rousseau!) åt
de från arvsynd och bekymmer fria
naturbarnens lekar bland fjällen mot norska sidan.
Han tycker sig se en paradisisk lycka. Något
av samma motsättning mellan det ’verkliga’
Lappland och det romantiska eller turistiska
består i våra dagar. Kanske har den mildrats
något: kronotorparnas käringar är inte fullt så
surögda, lapparna inte fullt så märkvärdiga.
Ändå finns här ett spelrum för mycken falsk
affischromantik, som egendomligt nog ofta
omhuldats även av landets egna på ett
schablonmässigt, balladartat sätt. Grundström är
barn-född, men han är också realist. Det är ingen
förskönad bild av Lappland han ger. Man kan
tycka att han upprepar sig motiviskt ända till
enformighet. Den nya diktsamlingen innehåller
mycket som är sig tämligen likt från de
närmast föregående. Ett rättvist svar måste vara
att Lappland är enformigt, men det är ett
Lappland som inte turisterna har sett. Det
bjuder på få bergsbestigningar och mycken
längtan bort — hem!
Det är till sin barndom en diktare
återvänder, den är honom — sann eller falsk —
en fast punkt, en utgångspunkt, och ger honom
hans perspektiv på livet, förflutet, närvarande,
sig återupprepande. Att döma av Grundströms
diktning har hans barndom inte bjudit på något
överflöd av händelser och äventyr, däremot
ett överflöd — (om man får säga det så) —
av isolering. Isolering snarare än ensamhet.
I ensamheten äger man väl mer eller mindre
sig själv, men isolerad äger man varken sig
själv eller andra. De människor som skymtar
förbi i dessa dikter är sålunda ödestyper,
exempel på att så går det och så är det,
lika mycket eller lika litet unika som
granarna i torparskogen, skugglika i skymningen,
aldrig individualiserade. De ordspråksartade
refrängerna skildrar inte nästan, men
kalfatrandet av nästan från by till by. Ju längre väg
mellan människor i en bygd, dess kortare väg
för det kalla, sammanfattande, alla över en
kam skärande ordet. Ödemarken föder få
original (fast man älskar att tro motsatsen).
Grundströms diktning skildrar den avvikandes — och
ändå inte tillräckligt avvikandes — isolering
bland människor. Det är inte underligt att han
ofta tagit Fröding till modell (han har bl. a.
gjort en parafras över "Mä sjol"): dessa
korthuggna paschaser kan ibland påminna om
Frödings mörkare värmländska stycken. Men
det är en Fröding utan humor och försoning.
Eller om där finns humor är den av ett
egenartat, bittert och hjälplöst slag som knappast
lyser. Fattigdomen har inte humor.
Och här tycks mig något av denna diktnings
sanningsart ligga gömd och glömd — för den
är så påtaglig att man märker den knappt.
Samtliga våra proletärförfattare har ju öst ur
sin barndom både på vers och prosa, men om
de också framhävt de mörka partierna tycks
de ha njutit av att ösa. De har gjort allt det
meningslösa meningsfullt genom att sätta in
ljusa fläckar, en galghumoristiskt karikerad
plågoande här och en humla på ett strå i
sommardagen där, och hur det nu blivit har det
meningsfulla kommit att dominera.
Grundström håller på meningslösheten. I hans för-
659
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
