Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Åke Runnquist: Pärlan i ostronet. Några drag i Robert Penn Warrens romaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKE RUNNQUIST
hans skildring ger snarast ett intryck av
objektivitet. Den skiljer sig emellertid från officiella
versioner av saken därigenom att Warren söker
visa upp de orsaker, som drev ett stort antal
relativt fredliga jordbrukare att på detta sätt
sammansluta sig i väpnade ligor. Bakgrunden
är givetvis den kris för sydstatsj ordbruket,
för de små farmarna, som pågått under
decennier och vars sista faser går igen hos Caldwell
och andra. Det var för dessa småföretagare,
som levde på svältgränsen, med dåliga
redskap och primitiva odlingsmetoder, en
nödvändighet att förbättra sina villkor genom att
åstadkomma högre priser på
jordbruksprodukterna — annars var de dömda att gå under
som näringsidkande klass. De lyckades inte
i sina uppsåt utan många av dem gick samma
öden till mötes som den apatiske Jeeter Lester
i "Tobacco Road" — jorden gick till banker
och storbolag, som kunde utnyttja den
rationellt. Warren tar som sagt ingens parti — men
han kan tyckas göra det genom att ingen
fördöma. Han visar — ofta för övrigt med en
lysande berättarkonst — vilka fruktansvärda
följder de nattliga marodörernas framfart fick
för offren — i allmänhet småodlare även de,
som av försiktighet eller konservatism avhållit
sig från att gå med i sammanslutningen. Men
han visar med samma skärpa de eländiga
förhållanden, under vilka tobaksfarmarna levde,
så att det framstår som ungefär lika orätt att
uppköparna pressar ner deras levnadsstandard
som att odlarna tar rätten i egna händer.
I Wärrens krönika blir emellertid de
väpnade bandens tillkomst en logisk följd av
sammanslutningens svårigheter. I hans
framställning blir övergången till organiserat våld, när
de egna intressena inte längre kan försvaras
på annat sätt, en åtgärd med stöd i en lång
tradition och i ett sätt att se på livet som
omfattas av de flesta medagerande. Impulsen
kommer visserligen från några av
organisationens överklassledare, som är mer medvetna
bärare av denna smittfarliga tradition, men
mottagligheten hos de många, ur andra
synpunkter ofta tröga småfarmarna är stor och
tycks gå tillbaka på ett tyst accepterande av
dessa primitiva rättsprinciper.
Warren vill alltså förklara dessa händelser,
som ju i realiteten utgjorde ett allvarligt, om
också begränsat uppror, ur kentuckyböndernas
svåra ekonomiska läge, som pressade dem till
handling och ur deras tradition, som lät
handlingen ta så våldsamma former. På annat sätt
kan man emellertid inte säga att han försvarar
det skedda, lika litet som andra våldsamma
episoder ur sydstaternas senare historia, som
behandlas i hans senare böcker. Han förefaller
överhuvudtaget inte intresserad av ett direkt
ställningstagande, ett av hans huvudsyften är
i stället att för den ovetande omvärlden
förklara varför det gick som det gick.
Hans intresse är vidare inriktat på den
inverkan sådana våldsamma och omstörtande
händelser har på den enskilde, som dras inom
deras trollkrets. Särskilt tydligt framkommer
detta i "Night Rider", vars enkla kröniketon
lättare låter författarens avsikter komma till
synes än de senare, formellt mer komplicerade
romanerna. Huvudpersonen i denna bok är
Percy Munn, en energisk och framåtsträvande
advokat, som av ledarna för farmarnas
sammanslutning uppmärksammas som en "coming
man" och som med tiden får alltmer krävande
uppgifter i arbetet — både det offentliga,
som äger rum i dagsljus, och i de nattliga
raiderna.
I en intervju hösten 1947, som rörde sig om
den roman han just nu håller på med, uppgav
Warren att den handlade om: "en man som
började göra en god gärning, men som inte
när han gav sig in på den förstod hur den var
beskaffad så att gärningen därför blev ond".
Detta tema går igen i alla hans tidigare böcker.
I hans andra roman, "At Heaven’s Gate",
framlägger en av personerna, den något ur-
726
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
