Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Börje Knös: Den moderna grekiska skönlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA GREKISKA SKÖNLITTERATUREN
strävar efter en syntes av antik panteism
och kristen mystik, och kristendomen är för
honom en utveckling av de hemliga lärorna
från Eleusis och Asien. Det ligger något av
urgammal bysantinsk-grekisk mystik i
Sike-lianos’ verk. Han är en säregen och lysande
representant för grekisk mentalitet med dess
okuvliga individualistiska frihetsbegär och dess
kärlek till det hemlighetsfulla och
outrannsak-liga.
Sikelianos har en rik lyrisk produktion
bakom sig. Endast hans mera betydande diktverk
må här nämnas. "Grekernas påsk" (Pascha ton
ellinon) är en egenartad och gripande
diktcykel, som med sin blandning av antika och
kristna symboler och tankar är präglad av en
djupt mystisk religiös glöd. I en annan av hans
större diktcyklar, "Prolog till Livet" (Prologos
sti zoi) möter man under olika aspekter tanken
om människans samhörighet med naturen och
evigheten. Gripande och kanske mest typisk
för Sikelianos är "Guds moder" (Mitir Theou),
vilket diktverk ägnats minnet av en avliden
syster, men framträder icke som en sorgesång
utan som en hymn till hennes minne och
döden; skapelsen kan endast, menar skalden,
bygga på lidandet och döden, och i en djärv
synkronism förena sig för honom här hedniska
myter och kristna traditioner, allt
samman-gjutes och förandligas.
Sikelianos var under ockupationen
samlingspunkten för den intellektuella
motståndsrörelsen, och som en kämpande intellektuell har
han givetvis med uppmärksamhet följt de yttre
händelserna; varje politiskt skeende har för
honom fått liksom en metafysisk räckvidd.
Detta framträder i flera av hans smärre dikter
och framför allt i hans under ofärdsåren
skrivna och publicerade stora versifierade
tragedier "Sibyllan" (Sivilla) och "Dedalos på
Kreta" (O Dedalos stin Kriti). "Sibyllan" har
till historisk bakgrund Neros bekanta
konstnärsresa till Grekland och är inspirerad av
det italienska angreppet 1940. Tragedin är en
dräpande förkastelsedom över människornas
hybris, en hyllning till friheten och måttan och
en bön till Apollon Pythios att för evigt
förgöra ondskans makter. Av ett liknande
glödande frihetspatos uppbäres även den andra
tragedin, "Dedalos på Kreta", som återgår på
den gamla sagan om tyrannen Minos, d. v. s.
Minotauros, och dennes död för Theseus’
befriande svärd samt om den konstförfarne
Dedalos, som vill med vingarna skapa
möjligheter att så frihetens och andens ord i rymden
för alla människor. Till sist må erinras om
hans senaste, 1945 utkomna "Kristus i Rom"
(Christos sti Romi): såsom Aiskhylos hämtade
fram ur den eleusinska helgedomen den
fjättrade Prometheus för att höja honom levande
och vibrerande i ljuset för alla människor,
säger skalden, så behövde Neros korrumperade
Rom, och varför icke också vår egen tid, "en
symbol för enighet, för omdaning av världen,
för en utveckling av alla nedtryckta
önskningar och drömmar, symbolen av den
korsfäste Guden".
Sikelianos är inåtvänd och meditativ, men
hans individualism har liksom en kosmisk
resonans, han företräder hälsa, kraft och glädje,
han är en livsbej akare, som ständigt glädes
över sin delaktighet i naturens under. Hans
underbara visioner och hans strålande
framställningskonst, presenterad på ett sällsynt
välljudande rytmiskt språk, ha gjort honom till
Greklands mest uppburne lyriker av i dag. En
samlad upplaga av hans samtliga dikter är
under utgivande, och två band av densamma
ha redan utkommit.
I tankedjup och mästerlig språkframställning
likställd med Sikelianos är hans ett år yngre
diktarbroder Niko Kazantzakis (f. 1885),
som uppvisar en annan fas av modernt grekiskt
andligt liv. Kazantzakis är en vittfamnande
ande, som läst och forskat mycket, en anakoret
som rannsakar människans själsliv, en skald
813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
