Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - December. N:r 10 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
Karin Stjernholm: Andra. Bonniers 1947.
5: 50.
Karin Stjernholm, som debuterar med denna
novellsamling, är redan bekant för BLM:s
läsare: åtminstone någon av novellerna har
tryckts här förut. Det är överhuvudtaget
tydligt, att detta inte är en snabbt ihopsatt
debutbok, utan resultatet av mycken träning och
arbete. En så slipad och nyansrik prosastil
skaffar man sig inte i en handvändning; den är
på alla sätt påfallande mogen inte bara för att
vara i ett förstlingsverk. Att läsa exempelvis
"Påfågel och persika" ett par gånger är som att
lyssna ut detaljerna i en liten etyd av en
mästare, där varje nyupptäckt skiftning lägger
sig harmoniskt till de andra. Något tunnare
och sprödare är innehållet, med sin skyggt
tillbakahållna människoskildring, där
accessoa-rerna alltid talar tydligare än anletsdragen.
Människans ensamhet mellan de "andra" är
den gemensamma nämnaren för novellernas
motiv; inte någon alldeles ny uppfinning,
således, men det är inte heller i en abstrakt
formulering man skall fånga deras mening.
Vantrevnaden på sanatorier och pensionat,
norrländsk ödslighet och infrusenhet,
lyxkvin-nans fängelsetillvaro inom sina egna futila
bjudningsbekymmer — det är några av de
symboler Karin Stjernholm använder för att
tala om livet. Det är ofta en skarpsynt, ofta en
mycket skicklig skugglek hon spelar upp.
Kerstin Anér
Irja Salla : Sömngångerskan. Översättning av
Per Jansson. Hökerbergs 1947.
11: 50.
I Irja Sallas voluminösa roman
"Sömngångerskan" skildras den moderlösa och
överkänsliga Marjattas uppväxtår på en finsk gård
och senare i ett kaptenshem i staden. I den
lantliga atmosfären blandas patriarkalism och
en karg, ogästvänlig religiositet. Marjatta är
besatt av skuldkänslor, och om orsaken till
dessa känslors ymniga växt låter
författarinnan inte sina läsare sväva i tvivel: det är
framför allt omgivningens kyliga och trånga livssyn
som kommer flickans mindervärdeskänslor att
slå ut i giftig blom. Marjatta är en gestalt
som avtecknar sig ganska plastiskt för minnet.
Hennes skräcksyner målas med åskådlighet
men i en alltför ordrik stil. Romanen har all-
deles avgjort vissa psykologiska förtjänster,
men den är på tok för uttänjd. En strängare
konstnärlig ekonomi skulle här lett till
betydligt mer solida resultat. Johannes Edfelt
Richard Mason: Vinden han inte läsa.
Översättning av Nils Jacobsson.
Hökerbergs 1947. 12:—.
Om man säger som sanningen är — att
denna bok handlar om en ung engelsk
flygofficers kärlek till en japanska; att deras
kärlekssaga utspelas i garanterat romantisk miljö
(Indien); att till yttermera visso den lilla
japanskan slutligen dör efter operation av en
hjärntumör vars existens hon heroiskt dolt för
sin älskade — så kunde det tyckas att man
framför sig har en av "Kameliadamens" lika
talrika som svårutrotliga efterföljare. Det är
därför man med särskilt eftertryck vill
framhålla att den debuterande Richard Mason har
skrivit en genomarbetad och mogen bok, i en
klar och knapp stil som lånat drag av
Hemingway, vilket inte utesluter en omisskännlig, på
intet sätt oangenäm engelsk accent. Mason har
av ett ämne som om något inbjuder till flitigt
begagnande av näsduk (helst sådan med spets)
gjort en stramt behärskad historia vars värme
och ömhet endast vinner på att vara hårt
tyglad. Kärleksparet måste även den mest
förhandscyniske och förhärdade rubricera som
förtjusande — och mer än så; jag vet mig i de
senaste decenniernas litteratur endast ha mött
en så ömt och osentimentalt återgiven
kärleksskildring i två böcker: i Remarques
"Kamrater" och i Hemingways "Klockan klämtar
för dig". Och man erfar faktiskt en liten extra
kulturspridarglädje vid tanken på att boken
med all sannolikhet kommer att läsas
flitigast av den kategori som endast söker s. k.
romantik. Staffan Andræ
Hugo Kamras: Poeter på hästryggen. Gebers
1947. 8:—.
Hugo Kamras’ lilla läckra "Poeter på
hästryggen" är ett lyckat experiment, som speciellt
bör glädja kombinationen
litteraturhistorikerryttare. Hästar är alltid roligt att tala om,
och att man gör det i sällskap med Homeros,
"Rolandssångens" författare och Tolstoj blir
samtalet inte ledsammare av. Kamras har
skummat ut många vackra och kloka uttalan-
854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
